Just nu...

...läser jag "Bergets döttrar"av Anna Jörgensdotter. Hittills är jag helt fast och snart kommer jag nog att falla i "lovebombningsträsket" för att den är så bra.

 

 

Av någon anldening så har jag just nu hur mycket läslust som helst (= har precis kommit hem från Sverige och har en hel del av alla böcker som jag har önskat mig genom året, alltså så hetsläser jag....).


Platser man INTE läser på...

Jag läser överallt, utan undantag, har jag alltid trott. På sjukhuset, i bussen, på resturangen eller vart jag nu kan befinna mig. Jag är till och med glad om det blir förseningar på banken så att jag kan läsa en liten stund.

 

Men i dag hittade jag för första gången på länge ett ställe som man absolut inte läser på.

 

Nämligen när man sitter utanför sjukhuset och väntar på att ens kollegas döda kropp ska komma ut så att alla från företaget kan ta farväl innan den skickas på begravning i en annan del av landet. Det skulle vara som att läsa på en begravning.

 


Äntligen: läslista över 2010! Nästan, i alla fall....

Eftersom jag började bokblogga i April 2010, så har jag faktiskt inte hållit koll alls på vad jag läst innan dess. Lite trist kan jag tycka såhär i efterhand, att inte riktigt veta, för det vore kul att minnas. Tidigare så kom jag alltid ihåg vad jag hade läst och när, men tiden går, man blir allt äldre och ja...minnet är inte som det brukade vara. Menmen, bättre sent än aldrig, och nu när minnet bórjar tryta på riktigt, ja, då har jag ju äntligen börjat föra logg.

 

Läst under April-December 2010


1 Ta betalt av Moa Elf Karlén och Johanna Palmström

2 Labyrinth av Kate Mosse

3 Everyone worth knowing av Lauren Wiseberger

4 Casino Royale av Ian Flemming

5 Dyngkåt och hur helig som helst av Mia Skäringer

6 Hundraåringen som klev ut ur fönstret och försvann av Jonas Jonasson

7 Wicked av Jilly Cooper

8 Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva av Ann Heberlein

9 Afrodites klink för motvilliga älskande av Marika Cobbold Hjörne

10 När elefanter dansar av Barbara Voors

11 Dödergök av Katarina Wennstam

12 Utan ett ord av Linwood Barclay

13 Stalins kossor av Sofi Oksanen

14 Den vita massajen av Corinne Hofmann

15 Den trettonde historien av Diane Setterfield

16 We were the Mulvaneys av Joyce Carol Oates

17 Ministermordet av Gretelise Holm

18 How it was with Dooms – A true story from Africa av Xan Hopcraft och Carol Cawthra Hopcraft

19 Nu kommer min röst att komma från en annan plats I rummet av Lotta Lotass

20 Den motvilliga resenären av Jenny Diski

21 Inkheart av Cornelia Funke

22 Parallell Lies av Stella Duffy

23 Madam, this is Annie av Dianne Case

24 Monstrous Regiment av Terry Pratchett

25 The Fifth Elephant av Terry Pratchett

26 Dead and gone av Charliene Harris

27 Hoppsan, jag är död! av Arto Paasilinna

28 Have love will travel av Lucy Sweet

29 1984 av George Orwell

30 Jingo av Terry Pratchett

31 Stray av Rachel Vincent

32 Rouge av Rachel Vincent

33 Pride av Rachel Vincent

34 Döden i gryningen av Deon Meyer

35 The Light Fantastic av Terry Pratchett

36 Giraffens tårar av Alexander McCall Smith

37 The Kalahari Typing School for Men av Alexander McCall Smith

38 Mörkerspår av Inger Frimansson

39 Loranga, Masarin och Dartanjang av Barbro Lindgren

40 Otrogen på öppen gata – En roman om Agata Hansson av Belinda Olsson

41 The Truth about Forever av Sarah Dessen

42 Du leder! av Mia Törnblom

43 The Secret of Lost Things av Sheridan Hay

44 Den röda soffan av Michèle Lesbre

45 Passenger to Frankfurt av Agatha Christie

46 Evig tystnad av Anne Frasier

47 Pianostämmaren av Daniel Mason

48 Come, tell me how you live – an archeological memoir av Agatha Christie Mallowan

TOTALT: 48 böcker


Lite statistik:

Antal kvinnor: 34
Antal män: 13
Kombination kvinnor/män: 1
Svenska författare: 12
Böcker på svenska:25
Böcker på engelska: 23


Alla bara dör, skall det alltid vara så här?!

I augusti dog min chef i en bilolycka. Året innan dess en kollega i en felbehandling efter ett mycket sent gånget missfall. Innan dess, en medlem av min familj. I julas dog en kille i serviceteamet, förmodligen av AIDS fastän alla sade att han var sjuk i TBC (så mycket mindre skamligt). Och i morse hittades en av verkstadscheferna livlös, hängandes över ratten i sin bil inne på företagsparkeringen. De kunde konstatera att han förmodligen hade fått en hjärtattack.

 

"Vi föds och vi dör" sade Lovis i Ronja Rövardotter och det är ett av mina starkaste barndomsminnen. Det var innan man faktiskt förstod vad det innebar. Att det alltid kommer att vara någon som dör, ständigt och jämt.

 

Många av mina kollegor är djupt religiösa och tackar Gud/Allah/Krishna för allt de har i sitt liv, sin familj, sin hälsa, sin bil och framför allt, att ingen dör. Sedan jag kom hit har jag aldrig hört så mycket om döden som någonsin tidigare i mitt liv. Folk dör i bilolyckor, diabetes, aids, att det inte finns läkemedel på sjukhusen när de väl kommer fram...men hittills, väldigt sällan av just ålder. Så jag förstår mer och mer varför folk tackar Gud så innerligt, för varje dag som fortsätter, var varje dag det finns mat, man inte blir överkörd eller man fortfarande är frisk.

 

Att bo i Afrika kommer på lång sikt att göra mig till en mer troende människa. Sedan exakt vad jag kommer att tro på, det vet jag inte ännu, det får tiden utvisa.

 

Jag tror i alla fall att jag skall börja gräva bland böckerna jag har som handlar om just döden. jag tror att det är dags för det.

 


I dag får Hanna Hellquist tala för mig.

För jag orkar inte riktigt, glömde mitt färdiga blogginlägg hemma, mår lite illa, är lite seg och tycker synd om mig själv - jag skall på återbesök hos läkaren i kväll.

 

Så läste jag en text om katter av Hanna Hellquist som fick mig att led nagot oerhört igenkännande. Min katt är min borg, så att säga.

 

Läs henne ni också, här!


Just nu...

...läser jag "Igelkottens elegans" av Muriel Barbery.

 

Superhypat, men för en gångs skull skiter jag i det och bara njuter!


Elin Grelssons inlägg i Ranelid-Englund debatten

Elin Grelsson har skrivit ett mycket tankvärt inlägg i Ranelid-Englund debatten (tjafset? sandlådebråket? mobbningen?). Mycket tänkvärt och bra, jag önskar att jag hade formulerat mig själv på ett liknande sätt. Du kan läsa texten här!

Me, myself and Angela Merkel

Jag tog bilder i förra veckan, bilder på mig själv hos en fotograf. Bilder som skall eventuellt användas i bloggen, jag tänkte piffa till den lite. Det är oerhört billigt att gå till fotografen här, så jag tänkte att jag skulle ge det ett försök.

 

Inget, absolut, INGET, blev som jag hade tänkte mig. Jag, som inte är speciellt van vid att fotografera eller bli fotograferad, fick allting fel. Sminket, håret, kläderna. Krampaktigt leende för en ointresserad fotograf.

 

Ärligt talat. Jag ser ut som en smurfversion av mig själv.

 

När jag visade kollegorna på jobbet bilderna så var de brutalt ärliga. Att det inte var smickrande bilder, helt enkelt. Som en uttryckte det;

 

- Du ser ut som hon...hon...
(Åh, tänkte jag, en kändis, vad snällt!!)
- Hon Angela Merkel, vad fasiken har du gjort med håret?!? Sådär brukar du ju inte se ut?

 

Och det är väl inget fel att se ut som Angela Merkel, bara det att hon är säkert 35 år äldre än mig...

 

Skulle jag nu behöva använda bilderna och inte har haft tid att ta nya, så okej, hellre en Emma som ser ut som en smurf än ingen bild alls, men så fort jag har tid skall jag kila iväg till fotografen igen. Och den här gången skall jag ta med mig någon som vet vart skåpet skall stå!

 


Svensk TV

Ibland saknar jag svensk TV. Eller TV överlag, vi har en, men den är inte inkopplad, ergo inga kanaler. Jag klarar mig bra utan den, läser och skriver en massa, sambon spelar spel eller kollar på film.

 

Men ibland saknar jag verkligen just svensk TV, för att den är såpass BRA (hey, jag bor i ett land där journalisterna lite skämtsamt kallas för "mikrofonhållare") och när jag läser om kommande program, allt från debatt-, mat-, kultur- och underhållningsprogram så kan jag bli lite...avundsjuk?

 

Som när jag läser det här, SVTs nya serie om KB-mannen med Gustaf Skarsgård i huvudrollen som boktjuv.


Det blev ju (nästan) precis som jag trodde...

Visst blev det veckan från helvetet, forra veckan,med en massa trevliga och otrevliga saker som blandades hej vilt och som gjorde att jag for forsta gangen pa lange funderade pa att dra tacket over huvudet i morse - jag ar valdigt trott, fast pa ett bra satt!

 

Forra veckan intraffade bland annat det har...

 

...sammanlagt fyra personer fran tva olika leverantorer kom pa besok, mycket trevliga manniskor, men lite hektiskt att parrera allt, med luncher, middagar, rapporter etc.

 

...jag blev hastigt sjuk pa onsdagskvallen och fick aka till sjukhuset. Efter sju sorger och atta bedrovelser (tja, vi behover ju inte ga in pa detaljer, men om man kraks av att nagon tar blodprov pa en och man svimmar nar man far en injektion sa ar det ganska bedrovligt) sa kom det fram att jag har en bakteriell maginfektion och kommer medicineras i fyra veckor.

 

...torsdagen tillbringades i sangen, helt omedveten om vad som hade omkring mig.

 

...pa fredagen var det daremot stormote med var viktigaste leverantor sa da tog jag mig i kragen och var dar, dock ar halva formiddagen forsvunnen i mitt minne, jag minns inte ett skvatt av vad som sades, bara att jag svettades som en gris, trots att vi satt i ett luftkonditionerat rum.

 

...pa fredagseftermiddagen sa piggnade jag dock till, vilket var tur, for efter motet var det sista genomgangen av alla presentationerna infor den arliga konferansen pa lordagen. Vi akte fran kontoret 21.45.

 

...samma dag kom det dessutom gaster fran Sverige, superkul! Speciellt nar man komemr hem som en amfetaminhottad iller fran jobbet och bara vill prataprataprata.

 

...pa lordagen var en heldag med konferansen och jag tyckte faktiskt att jag overtraffade min 30-minuterspresentation fran forrra aret, arets blev battre! Dock svettades jag som en abstinensutter istallet och var ratt vinglig. Dock lattare att umgas med sina fina gaster efterat!

 

...och sondagen tillbringade vi i en liten by ca 3 mil fran Bagamoyo med var Lions Club som arrangerade gratis ogon- och diabetesklinik och fick 228 besokare. Hett och mycket att gora, men underbart. Vi undersokte aven ett borrhal som klubben sponsrar. Dagen avslutades med mangder av sushi och ett par liter vatten, innan jag dackade vid midnatt.

 

Sa, det blev inte sa mycket bloggande forra veckan, far val ta igen det den har!

 

 


Veckan från helvetet...

...är i full gång, jag kommer knappt ihåg vad jag heter!

 

 


Läsutmaning: Nostalgi!

Cicci på Ciccis Bokblogg har en läsutmaning som jag absolut måste vara med i, den fokuserar nämligen på nostalgi och det är något som jag är oerhört förtjust i!

Utmaningen går ut på att man skall läsa böcker som man en gång i tiden älskade, böcker som det kanske inte längre ens går att få tag i och som man vill dela med sig av till andra bokintresserade! Det är fyra böcker på ett år som gäller!

 

Tycker ni att det låter intressant? Gå med du med, här hittar du mer information!

 

Ett jättefint initiativ och jag vill absolut vara med!! Mitt enda problem är att alla mina gamla älskade böcker ligger nedpackade hemma i Sverige, så jag får improvisera lite och hitta böcker som jag älskade då och som fortfarande går ett få tag i... Eller, man kanske skulle göra ett besök på Nordic School (tidigare Svenska Skolan), jag råkar veta att de har hur mycket böcker som helst från 80-talet, jag kanske kan låna och läsa från dem...? Men det ordnar sig alltid!

 

 


Offerrit av Johannes Källström

Den här bilden är väldigt julig, tog den hemma på köksbordet i Sverige och eftersom vi åkte tillbaka till Tanzania precis efter Nyår så var julpyntet kvar.

Svea är kommunalrådet på bruksorten någonstans ute i skogen ett par timmar från Stockholm som desperat kämpar för att hålla ihop kommunen som är på glid och när meddelandet om att bruket ska läggas ner och att alla skall bli varslade precis innan jul kallar hon samman krisgruppen, en samling lokalförmågor, för att försöka rädda situationen. De kommer fram till att det bästa vore att vädja till ortens förlorade son, Oscar, numera känd modedesigner i USA, om hjälp att starta ett museum till hans ära och dra igång lite kommers för att attrahera turister. Och Oscar och hans ombud, Mr. Fitzpatrick, de är mer än lovligt intresserade av att göra affärer med den lilla kommunen, det finns så mycket som de skulle vilja ha av varandra, så många gamla skulder som behöver återbetalas och inte minst för det faktum att ytan vid bruksorten är så tunn och fin.


Owe är polis, har precis kommit tillbaka från en längre tids sjukskrivning och upptäcker vid sin återkomst till kåren att spelreglerna har kastats om rejält. Hans gamle rival är numera chef och skickar skadeglatt ut Owe och den yngre kollegan Svenberg till den bruksorten för att övervaka säkerheten inför den kände modedesigners återkomst till barndomsorten. Owe, som delvis brinner av en inre religiös eld, märker strax efter ankomsten att saker och ting inte alls är som det ska vara och efter att mordet på en förvirrad, alkoholiserad äldre amerikansk man uppdagas så börjar saker hända i en rasande takt.


CG är pensionerad präst, ockult expert och barndomsvän med Owe och när han får erbjudande om att arbeta med polisen för att analysera de religiösa aspekterna av situationen på orten så kommer han som ett skott, uttråkad som han är. Han analyserar gamla förvirrade dokument som beskriver både hur man frammanar och fördriver demoner som kan uppfylla ens minsta önskan och kan snabbt dra slutsatsen att det finns en extrem religiös sekt på orten, men frågan är bara om CG själv kan skilja på sant eller falskt när bestarna från Bashan öppet vandrar runt på gatorna…?


Samtidigt som årets snöstorm isolerar den lilla orten från omvärlden så börjar människor att försvinna, en efter en, och inte ett spår av dem syns till, men överallt lämnas hintar om den slutgiltiga delbetalningen…


Johannes Källström har verkligen lyckats med att väva ihop en riktigt ruggig atmosfär som jag tycker bär tydliga drag av både ”Köplust” och ”Staden som försvann”, båda två storfavoriter av Stephen King som jag har läst i omgångar. Jag dras lätt med i den här typen av berättelser, tycker om att de de små bitarna fogas ihop till en hel katastrof. Det är en klassisk berättelse om önskan att få ut mer (eller kanske det mesta?) av livet i sig och gärna betala ett väldigt högt pris för att få det, något som jag inte kan komma ifrån att tänka är en ständigt närvarande faktor i människors liv. För om man leker med tanken, hur många skulle inte offra sin högra arm, eller ännu hellre, någon annans högra arm för att nå framgång, berömmelse och rikedomar?


Historien är dessutom uppbyggd på ett sätt som verkligen tilltalar mig, långsamt dras nätet åt om de inblandade och hur de än vrider och vänder på det, så finns det ett drag av hopplöshet, för hur de än försöka undvika det oundvikliga så dyker det ständigt upp, vare sig det är i formen av en mjuk kudde med löfte om en evig sömn eller en strålande fest med omänskligt vackra människor. Uttrycket ”för bra för att vara sant” får en helt ny innebörd för många av karaktärerna, för att uttrycka det milt.


På några ställen, speciellt i början, så tyckte jag att språket var lite kärvt, men det släppte när jag kom in i berättelsen.


Delar av boken läste jag nedkrupen i sängen i mina föräldrars gäststuga ute på landet, och glömde dra ned en av rullgardinerna i rummet och flera gånger under kvällen låg jag där och kastade nervösa blickar mot mörkret utanför fönstret och funderade en hel del på vad som egentligen pågick ute i mörkret där ute…. Det var väldigt länge sedan jag blev så rädd för skuggorna utanför fönstret, även om det visserligen var väldigt länge sedan jag läste ordentlig, gedigen skräcklitteratur. Fast till viss del kan det även bero på att jag fktiskt, sedan barnsben, är oerhört mörkrädd. Både inom- och utomhus.


Nyfikenheten på Johannes tidigare bok har väckts och om den finns i pocket så skall jag försöka få 
någon hemma i Sverige att införskaffa den och skicka ner den hit, för den här var verkligen i min smak!


Tack Massolit Förlag för möjligheten att få läsa ”Offerrit”.




Policy för recensionsexemplar

Det har ju varit en del diskussioner när det gäller det här med gratis böcker från bokförlag och jag tänkte bara reda ut hur jag tänker i det här sammanhanget.

 

Personligen blir jag väldigt glad om jag får en förfrågan från förlag, men samtidigt så kollar jag alltid upp boken som jag blir erbjuden, kommer jag att läsa den eller ej? Tror jag att jag kommer att gilla den? Väcker den mitt intresse? Eftersom jag som bokbloggare kan välja hur jag vill (till skillnad från t.ex. litteraturkritiker), så föredrar jag självklart att det är böcker som jag tror att jag kommer att läsa alternativt ha intresse av.

 

Tror jag däremot att de kommer att bli hyllvärmare så tackar jag däremot nej, då kan någon annan få boken istället. Därför så blir det ofta på ett naturligt sätt att jag överlag gillar de böcker som jag får från förlagen, jag brukar nämligen vara hyffsat bra på att innan läsning kunna avgöra om det är något för mig eller inte.

 

Dock vill jag vara tydlig med att om jag INTE gillar boken, vare sig det ar en gåva, ett gratisex eller jag har köpt den själv, så kommer det att framgå tydligt i min blogg! Det hoppas jag att alla förstår!

 

Jag har funderat på om jag skall skriva "Tack XX förlag för att jag fick läsa boken av XX" och står fortfarande och väger lite. Dock tror jag att det blir bäst så, jag vill inte att någon läsare skall tycka att jag är en vandrande reklampelare.

 

Hela anledningen med till det här inlägget är ju egentligen att jag har börjat att få recensionsex (Äntligen!) från olika förlag och vill vara tydlig med, för alla parter, hur jag tänker. Tack till alla förlag som skickar böcker, det uppskattar jag verkligen!

 

 


Svindlande tankar...

Jag brukar få svindel när jag tänker på hur många böcker som finns och hur många som ständigt kommer ut.

 

Så många som jag förmodligen skulle gilla.

 

Och så många som jag missar.

 

Och hur jag skulle vilja stoppa tiden bara för att hinna läsaläsaläsa alla dessa böcker!

 

 

Är det fler där ute som tänker så?


Vad var populärt när du föddes?

Via Jessica på Bokhora hittade jag en länk till Biblioz.com, där man bland annat kan se vilka böcker som låg på New York Times Bestseller-lista samma vecka som man föddes. Lite småkul, faktiskt.

 

Samma vecka som jag föddes låg bland annat Master of the Game av Sidney Sheldon, The Valley of horses av Jean M Auel, Different Seasons av Stephen King och Jane Fonda's Workout Book av Jane Fonda på toppen.

 

Många av namnen på listan skriver fortfarande böcker som mer eller mindre är så kallade 'bästsäljare', så som Danielle Steel (vad jag tycker om henne och hennes böcker kan du läsa mer om här!), Jeffery Archer och Robert Ludlum. Fast många på listan har ajg i ärlighetens namn aldrig ens hört talas om. Ytterst intressant egentligen, att en del lyckas klamra sig fast, år efter år, medans andra försvinner ut i bokvärldens perferi.


Prix Femina Läsutmaning 2011: Januari!

Så, nu har äntligen har min utlovade Prix Femina Läsutmaning 2011 dragit igång för min del!

 

I januari läser jag "Livslinjer" ("Lignes de faille") av Nancy Huston som vann priset 2006 med samma bok, bloggning om boken kommer i februari!

 

Hela listan av vinnare kan du hitta HÄR!

 

Vill du också vara med i Prix Femina Läsutmaning 2011? Läs valfri vinnare och posta en länk här på bloggen (i kommentatorsfältet), så sammanställer jag alla lästa och ombloggade böcker en gång i kvartalet!


Team Englund eller Team Ranelid?

Alla verkar ha en asikt i den har fragan, precis alla. Aven om det de vrakar ur sig i tjattret mest ar rent skitsnack.

 

Jag har inte last en enda bok av nagon av dem, tror att jag kan ha en Ranelid liggandes nagonstans hemma dock, och jag kanner ingen av dem personligen, sa jag kan inte basera nagon asikt alls pa just det.

 

Vad jag daremot kan basera min asikt pa ar hur de bada har hanterat den har situationen och personligen har jag svart for folk som hotar med stryk bara for att man far svar pa tal....

 

Vad tycker ni?


Just nu...

...läser jag "Finns inte på kartan" av Carin Hjulström och har riktigt, riktigt kul på vägen! Det var länge sedan jag läste en så underhållande svensk feelgoodroman! Hoppas verkligen att den håller hela vägen, men hittills så har jag inte hittat något som tyder på annat!

 

 


Death by books

Problem som kan uppstå när man förvarar böckerna i garderoben istället för i en bokhylla;

 

1) Svårt att hitta!

2) Man kan inte titta på dem när man vill!

3) Man kan bli anklagad för mordförsök när 7 av dem bestämmer sig för att trilla ner i samma ögonblick som sambon öppnar garderoben i jakten på en ny skjorta och får dem i skallen....

...men som god förhandlare som man är så kan man bevisa sin oskuld genom att peka på att bara en av böckerna var inbunden, resten var pocket....

 

:-)


Sol och sand!

Det kanns som om i dag vore en bra dag att lamna praktigheten pa jobbet och direkt dra ner till stranden for en paraplydrink och lite snacksamlande. Too bad att jag inte gor sadana saker och snallt stannar pa kontoret. Men pa onsdag, da jaklar! For da ar det nationell helgdag har, da kan jag vara hur rebellisk som jag vill!

Multireading

Just nu läser jag...

 

...Alpha av Rachel Vincent

...Erotiska Noveller av Brigitta Stenberg

...En vandring i solen av Stig Claesson

 

En liten mix av varje!


En Alldeles Vanlig Låda

Jag hittade en låda på jobbet häromdagen. En alldeles perfekt låda, faktiskt. Perfekt för att frakta böcker i, alltså. Om man har tänkt skeppa dem hem till Sverige, och det har jag ju. Via Tanzaniska posten kan jag skicka upp till 16 kg i ett pakt. Vad säger ni, tror ni att det går i 16 kg böcker i den här?

 

Note to self:

Provskicka något annat innan, så jag inte blir av med 16 kg böcker bara sådär.

 

ps.

När jag var liten hade jag en bilderbok som hette just 'Lådan'och som handlade om en trälådas liv och leverne (låter rätt trist såhär i efterhand, men det var en spännande låda...), är det någon mer än jag som minns den?

 


Komplicerade ställningar

Den här månaden är det elransonering här i Dar, vilket betyder att man i princip när som helst kan stå utan el. Överlag är det helt okej för mig, det bruakar gå bra ändå och vi har gasspis och en mängd ljus hemma, men ibland är det fruktansvärt irriterande.

 

Som när man har viktiga texter man vill jobba på, kommer hem och inser att det inte finns någon el, att det inte har funnits det på väääldigt länge och att det finns ca 20 minuters batteri kvar på laptopen.... Så, då blir det varken bloggande eller artikelskrivande och ärligt talat, då kokar jag bara. Och elen kommer tillbaka 23.30. När det händer flera dagar i rad så blir jag desperat och fór att mota det i grind så har jag i dag tagit med mig laptopen till jobbet och laddar den här. Förhoppningsvis har vi el hela dagen på kontoret....

 

Hur läser man i det här kolmörkret då, undrar ni kanske? En baggis, säger jag. Man helt enkelt lägger sig i en fotölj med benen över armstödet, tar en vinflaska med ett brinnande ljus i och klämmer fast det mellan benen och sedan sjunker man ihop tillräckligt så att man kan läsa i skenet av ljuset. Viktigt är att försöka undvika att få stearin överallt eller bränna upp alltihopa. I går lyckades jag hyffsat bra, kunde läsa i mer än en timme innan jag fick nog. Men jag vill verkligen inte göra det varje kväll, så jag hoppas att vi har el i kväll!

 


Underbara grannar!

Mina föräldrars grannar bjöd in på fika efter Nyår. Fika och bokhyllerensning. Damen i huset brevid är nämligen minst lika boktokig som jag, fast hon hade läst bra mycket mer och hade massor av spännande tips och rekomendationer. Så jag fick några (eh, eller ganska så mänga!!) av henne, underbart! Tack!

Jag har redan läst ut "Utlänningar" av Theodor Kallifatides (på planet ner till TZ) och börjat på min gamla favorit Stig Claesson och hans "En vandring i solen".


True Tanzanian Breakfast

Chapati.
Ett platt bröd av typ vitt mjöl, vatten och lite salt som steks i olja och som går att köpa i de små matstånden med bristande hygien runt hörnet. ALLA på kontoret äter det här (eller dylika saker) till frukost, så även jag de dagar jag har försovit mig.
Yummy!

 


Mera Julklappsböcker...

...eller, liksom, inte riktigt...

Det här är skörden av "jag skall ju ändå köpa julklappar så om det slinker ned ett par extra i varukorgen/antikvariatkassen/bokhandelsboxen som är till MIG så gööör det liksom inget". Och när man bara kan shoppa i Sverige 1-2 gånger om året, ja, då är det lätt att det svämmar över.....

 

ps. det blev ingen sistaminutenshopping på Pocketshop på Arlanda den här gången. Dels pga de jättehögarna som kom till mig under julen, och dels pga att de inte hade det jag hade bespetsat mig på; "Hungerspelen"-triologin....


Beautiful Blogger Award

Jag fick en Beautiful Blogger Award av ...och dagarna går, det kan ni hitta här! TACK, vad glad jag blir, det här värmde verkligen! Jag har redan svarat på frågorna, de hittar du här!

Lästempo!

I dag är det 5e Januari.

Jag har hittills läst 4 1/2 böcker.

En magkänsla säger mig att jag inte kommer att kunna hålla det här tempot särskilt länge....:-)


Back to Africa

Allt underbart är kort, som man brukar säga. Och de två veckorna här i Sverige har varit underbara, men alldeles för korta. Alldeles. Men sån´t är livet.

 

I dag påbörjar vi resan mot Arlanda, planet går tidig morgon i morgon bitti och i morgon kväll, nästan vi midnatt, så landar vi på Julius Nyerere International Airport. Det borde vara ca +30C och ljumma vindar. Det skall bli härligt, för nu är det roliga i Sverige slut och vardagen kommer.

 

Och efter tre år i DSM så är det också hem, bara ett annat slags hem. Man saknar småsakerna mest först, som grillat kött på gaturesturangen, miljöerna, vår grotta till lägenhet och inte minst Katti, det lilla trollet.

 

Om några dagar är jag tillbaka på bloggen, tills dess, ta hand om er så ses vi snart!

 

Palmen på parkeringen.

 

Bok-Katti. Har haft semester hos kompisar med trädgård, förmodligen alldeles, alldeles underbart det med.


bloglovin bloggar Bokbloggar.nu
RSS 2.0