Emmas Bokhylla

The Sugerqueen är en rätt lågmäld historia om Josey som under hela sitt liv har hållits i stramt ledband av sin numera åldrade mor. Som ett straff för att hon var så svårhanterlig som barn och är så lik sin bortgånge fader, ser modern till att Joseys hela liv kretsar kring att göra hennes till lags och se till att hennes liv blir så bekvämt som möjligt.  Josey själv har för länge sedan gett upp och följer lydigt allt som hennes mamma beordrar henne till, men gör i hemlighet uppror i sin garderob – med resetidningar, romantiska böcker och godis. Men en morgon när hon vaknar, så sitter det en överraskning av det obehagligare slaget i hennes garderob. En överraskning som förändrar hela Josys liv.

 

 

Sarah Addison Allen förtrollade mig med den tidigare boken Garden Spells, jag föll som en fura (även om den hade kunnat utvecklas på många sätt) och den var…ja, magisk, helt enkelt. När jag då öppnade The Sugarqueen så hade jag skyhöga förväntningar, och alla vet ju vad man brukar få för sådana. Men den här gången blev jag inte alls besviken, utan däremot stärkt i min uppfattning att Sarah Addison Allen är en författare i min smak!

 

...som väntade på mig när jag kom hem till Sverige! En allldeles underbar hög och jag började direkt på Mia Sköringers "Dyngkåt och hur helig som helst" och har redan, trots blomplockning, bröllop och släktmiddagar, hunnit läsa ut den! Nu har jag redan huggit tag i " Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" av Jonas Jonasson. Den är lovande, jagf ahr redan fnittrat mig igenom de första sidorna.

 

 

Korta, skrivna på ett rakt och lite kantigt språk, med perspektiv från skogen, ensamheten och det grova arbetet gick de här novellerna rakt in i hjärtat på mig. Med miljöer som kan härledas till norrländskt 40-80-tal, människor med tunga ok över axlarna och tyngd i både hjärta och steg, är det här bland det bästa jag har läst när det gäller novellsamlingar. Berättelser om det både det stora och det lilla, som hur mycket en julstjärna beställd på postorder kan betyda för att göra ett barns jul viktig (Julstjärnan) eller hur viktigt det kan vara att ha en vän när man bor ute i den stora tomheten och hur svårt det kan bli när man blir ensam igen (Bakom Guds rygg).

Fantastiskt bra.

 

Nu, efter cirka 30 timmar på resande fot, sitter jag hemma.

 

Underbart!

 

2 nummer av Underbaraclaras tidning Clara väntade på mig (men det skulle ju ha varit 3, om jag nu inte har tappat bort mig helt,  jag letar i återvinningslådan eftr borttappade guldkorn).

 

...samt en låda full med nya böcker.

 

Underbart att vara hemma igen!

 

 

Nu sitter jag pa kontoret och fixar med lite smasaker innan vi om ca 40 minuter aker till flygplatsen for att borda flighten mot Stockholm, Sweden, via Doha, Qatar.

 

Om ca 19 timmar sa landar vi alltsa pa svenska mark och skall njuta av 3 veckors semester!

 

Foljande bocker finns i mitt handbagage:

 

- Casino Royale av Ian Flemming
- En spik, en ros av Madeleine Bourdouxhe

(och bada dessa har det tagit lojligt lang tid att lasa ut, sista veckan har jag gjort tusen andra saker an att lasa, tyvarr, men nu jaklar!)

Och for att pigga upp lite tankte jag forsoka mig pa supertjocka:

-Wicked av Jilly Cooper

Jag gillade "Riders" av manga olika anledningar och for mig ar hon en true guilty pleasure! Men jag har hort ratt sa mycket dalig kritik om just "Wicked" men vi far la se. Kopte den av en kompis som salde bocker till forman for ett barnhem, sa om den ar skit sa gick ju pengarna till nagot bra och sa kan jag skanka tillbaka den sa att hon kan slaja den igen till nagon annan!

 

 

Ibland sa traffar man manniskor och det bara sager "klick" med, som man alltid kommer bra overens med, aven om man kanske inte traffas sa ofta som man garna skulle vilja. Inte for att man inte vill, som sagt, utan for att livet kommer emellan. Jag har en van som jag larde kanna i Uppsala 2001 och sedan dess har vi bada gjort sa manga olika spannande saker, mest hon egentligen, jag borjade val gora spannande saker lite senare i livet. ;-)

 

Hon har bland annat jobbat i bland annat Kongo och Rwanda, rest i Asien och volontararbetat i Sydamerika. Och nu nar hon antligen har flyttat hem till Sverige sa jobbar jag har i Tanzania. Menmen, tack gode gud for internet!

 

Med all erfarenhet som vi har skaffat oss genom aren, sa brukar det alltid dyka upp en massa intressanta saker, for trots att vi ar ratt lika, sa ar vi anda valdigt olika (men sa ar det val i alla relationer, mer eller mindre?). Och, nagot som alltid ar roligt att fa erfarenhet av ar att hon alltid har en massa bra boktips - hon, precis som jag, laser en massa och alskar allt som har med lasninga att gora, aven om vi laser ratt sa olika bocker, vilket ar det basta egentligen - ogonen oppnas for nya forfattare och man lar sig att tanka utanfor sina egna ramar och utmana sig sjalv som lasare! For arligt talat, jag ahr valdigt latt for att fastna i en viss genre, med vissa forfattare och sadana cirklar ar det svart att ta sig ur, om man inte far lite hjalp pa traven, vilket jag alltid brukar fa av Olivia!

 

Sa, vi hade aterigen en diskussion om bocker och nu har hon satt ihop en oerhort intressant tipslista, med en massa bocker som jag tyvarr maste erkanna att jag till storsta delen inte kanner till (nu maste jag fukusera lite pa att komma utanfor mina lasramar igen!) som du kan lasa pa hennes blogg Everything out of the ordinary. I princip alla bockerna handlar om Afrika pa olika satt och skulle passa perfekt i Enbokcirkelforallas Lasutmaning med Afrika i fokus som jag gick med i i forra veckan! Tror jag skall tipsa Olivia om att ga med dar, for det ar ju alltid kul att hitta nya tips och diskutera bockerna med andra!

 

Sa, alla som ar intresserade av Afrikarelaterad litteratur, kolla in Everything out of the ordinary!!

 

 

 

 

Det låg på en tvärgata vid Stortorget, ned mot slottet och min pappa tog dit mig för första gången en varm augustidag, jag tror att jag var 11 eller 12. Det var en ganska sa liten lokal, vilket jag såhär i efterhand har lärt mig är rätt vanligt för antikvariat, och det stod papperskassar med böcker staplade lite varstans.

Vid hyllan för ungdomsböcker fastnade jag snabbt och till min stora lycka hittade jag en nästan helt komplett serie med Walter Farley’s Svarta Hingsten. B. Wahlströms hade precis kommit med nyutgåvor av de 4-5 första böckerna i serien och jag hade inte den blekaste aning om att det var mer än så och glädjen över att ha funnit en guldskatt finns fortfarande med mig, ibland när jag hittar böcker som jag verkligen älskar, då brukar jag drömma om den där känslan, känslan att hitta det som man inte trodde fanns. Men den gången var det sant, och jag övertalade min pappa att åka dit så fort jag hade fått min veckopeng (och sedan belånade jag de inkommande så att jag hade tillräckligt med pengar) så länge det behövdes för att köpa alla böckerna som jag saknade och jag hade en av mina första riktiga läsorgier tillsammans med Svarten, Satan, Argbiggan och Eldfuxen. Sedan dess älskade jag Bergslagens antikvariat med ohöljd glädje.

Sedermera så flyttade de till en ny lokal på Drottninggatan, i två plan, där de även sålde restupplagor. Jag hittade mina första Steven King-böcker där(skräckhyllan nere i källaren var bland det första jag tittade på när jag kom dit så ofta jag kunde), rotade bland fantasyböckerna och upptäckte Sig Claesson när ett lass med pocketar kom in. När jag behövde böcker till skolprojekt så var det alltid det första stället jag gick till och när jag hungrade efter mer än det som stod i läroböckerna när det gällde poesi och filosofi så var det där jag botaniserade. Jag har ingen aning om det finns kvar ännu, för jag har inte varit i Örebro på ganska så många år, men jag hoppas verkligen det. Och jag hoppas att den dag jag flyttar tillbaka till Sverige och kan ta mig tid att åka till Örebro och bara vara ett slag, att Bergslagens antikvariat finns kvar där, och att jag har möjlighet att gå ner i källaren och fynda en ny Stephen King!

I juli 1209 får den unga Alaïs en mystisk bok av sin far, tillsammans med en berättelse som han hävdar handlar om den sanna Graalen. Men hennes far och hans Sällskap är inte de enda som vet om bokens makt och som åtrår Graalen, utan försöker finna den till varje pris. Boken och hennes nya kunskap, samt de första Europeiska korstågen i regionen runt Pyrenéerna, leder henne och hennes följeslagare, den unge pojken Sajhë, igenom blodiga händelser och en ständig kamp för överlevnad.

I juli 2009 är Dr. Alice Tanner på besök på en utgrävning i Sabarthès (franska delen av Pyrenéerna) och under en liten expedition på egen hand så hittar hon en grotta, en grotta som inte har varit öppen på mycket länge, och som inte bara innehåller benrester efter två människor, utan även hemligheter som har legat bevarade mycket länge. Och de som har väntat på att hemligheten skall komma fram i dagsljuset börjar nu jaga efter sanningen om Graalen och vem som än kan stå i vägen blir undanröjd.

Jag hade läst en hel del om den här boken (och längtat efter den!), och var mitt i värsta lässvackan när jag hittade den på en loppmarknad på Little Theatre och jag erkänner att det tog ett bra tag innan den grep tag i mig, men när den väl hade gjort det… Ja, då var det inte mycket mer än att ta ett par helkvällar och se till att komma till slutet!

Jag kan ju på förhand informera om att jag är väldigt förtjust i den här sortens historier, de fängslar mig och jag ser tjusningen i dem. Lite samma sak hände med Da Vinci Koden, tempot är högt, ledtrådarna många samt en stor dos historia och konspirationsteorier (mumma!!). Men, jag tycker ändå att Kate Mosse har hittat ett bättre koncept än Dan Brown. Det finns mer utrymme för karaktärerna att utvecklas och det gör att historien får ett djup som jag tycker att Browns böcker saknar (nu har jag ju bara läst två av hans böcker, så jag skall inte dra alla böckerna över en kam).

Avslutningsvis så kan jag väl säga att den här boken lyckades rycka mig ur min lässvacka och fick mig att beställa en annan bok av henne, Sepulchre (Kryptan, finns på svenska), som ligger och väntar på mig hemma i Sverige! SÅ bra tyckte jag att den var!

Eftersom Muminfamiljen ar mina stora favoriter, sa tanker jag upprepa ett viktigt meddelande: i ar fyller Mumintrollen 65 ar! Fira det du med!!

 

 

Valdigt fa av oss som alskar Charlaine Harris' bocker om Sookie Stackhouse och HBO-serien som baseras pa bockerna kan val ha missat att den senaste boken, Dead in the Family, precis har kommit ut. Goodreads har publicerat en intervju med henne som ni kan lasa har.

 

 

Jag ar valdigt fortjust i bockerna om Sookie Stackhouse och hade ett marathon i hostas nar jag laste de forsta atta bockerna i serien. Det blev lite som ett tocken - jag har lite svart att komma ihag nar ena boken slutar och andra boken borjar. Men sjalva historien, den minns jag oerhort tydligt och jag ser fram emot att fa bygga pa den historien!

 

Jag kopte ocksa de tva forsta bockerna som finns oversatta till svenska i julklapp till en van och erkanner att jag forfasades over de forskrackligt fula omlagen. Det sag precis ut som nagon hade hittat en haltaskig bild med vampyvibbar pa internet, klippt in det pa en svart baksida och sedan lamnat skiten till sitt ode.... Langt ifran de fina tecknade omslagen som finns pa den amerikanska utgavan. Nu finns det flera bocker pa svenska, i en ny oversattning med nya omslag, och aven om de inte ar sadar jattefina, sa ar de i alla fall battre an de forra...

 

En sak som jag deesutom tycker om med att ha last bockerna ar att man har nasa for mycket mer detaljer nar man tittar pa serien (som jag erkanner, jag ar oerhort fortjust i den ocksa!) och alla detaler som de ha lagt till for att gora historien mer TV-vanlig. Och jag maste saga att de har gjort ett jakligt bra jobb, jag njuter i fullaste drag!

 

Jag upptackte Enbokcirkelförallas lasutmaning Med Afrika i Fokus (du kan lasa om den har!) och tanker sjalvklart ga med! Jag har ju redan last In the country for men av Hisham Matar som utspelar sig i Libyen (okej, jag kategoriserade den som Arabisk litteratur efter en lang diskussion med nagra kollegor, men den utspelar sig ju i ett afrikansk land) och som jag tidigare visat i mitt inlagg om A Novel Idea (las har!), en av de basta bokhandlarna har i Dar es Salaam,  och som ni kan se pa bilderna, sa har jag av naturliga skal valdigt stor tillgang bocker om Afrika och av Afrikanska forfattare!

 

 

Av de bockerna som ses pa bilden sa ar jag sarskilt sugen pa The Poisonwood Bible av Barbara Kingsolver och Baking cakes in Kigali av Gaile Parkin, laste pa baksidan och blev helt fast pa en gang! Eftersom vi aker till Sverige pa semester i nasta vecka, sa far de vanta tills jag kommer tillbaka i juni, aven om jag egentligen skulle vilja ha dem nu pa en gang....

 

Nar vi anda pratar om Afrikansk litteratur sa maste jag tipsa om Den Hemliga Trädgården och deras valdigt ambitiosa Afrikaprojekt som de har intefor Bokmassan i Göteborg. Det later verklgien otroligt spannande och jag onskar verkligen att jag skulle ha mojligthet att vara dar i ar, men enda sattet jag skulle kunna vara det pa ar om jag skulle fa sparken och aka hem till Sverige, och sa vill jag inte ha det! Jag har tidigare skrivit om dem och du kan lasa om det har!

 

 

 

 

När jag för första gången hörde talas om den här boken så blev jag direkt intresserad och lade upp den på min önskelista på adlibris.com (som för övrigt är sjukt lång). Och jag blev inte besviken, den var fascinerande; ett lands historia kommer ikapp i utvecklingen och vänner blir till fiender i en sönderfallande nation. I den situationen så sluter sig de olika etniska grupperna samman och de som av olika anledningar inte passar in i mallen blir uteslutna. Eller mördade. Mitt i alla kaos befinner sig en mor med sin man, sin älskare och sina två söner. Alla befinner de sig inom de olika nationaliteterna och splittringarna går hårt åt dem, men hon strävar för att lyckas föra sig och sin familj i trygghet, vilket hon också lyckas med.

Språket är väldigt rakt och jag inser att jag njuter av det, men även att det är så pass rakt att jag förvillar det med en annan genre – biografiernas. Jag börjar fundera medans jag läser, hur mycket av det här är egentligen sanning från hennes eget liv och hur mycket är inte det? Och varför skulle det spela någon roll? Jag vet inte riktigt, kanske skulle jag kunna lura mig själv att kriget inte var så fruktansvärt som det verkligen var (även om nu just den här boken inte går in på några av alla de olika massmorden som skedde under Balkankriget) om jag trodde att det var mindre sant? Samtidigt så är jag övertygad om att det var precis sådär, fast förmodligen mycket jävligare, för alla som på något sätt var inblandade.

 

Men relation till noveller har gatt upp och ner under de senaste aren, men just nu kanner jag att det ar ett kortformat som passar mig valdigt bra och som kan ge manga nyanser av en forfattare, ja ibland kanske mer an vad en hel roman kan gora. Men sa kande jag alltsa inte alltid tidigare, och darfor har jag nagot av ett stort hal i min lasning nar det galler noveller.

 

Sa nar jag pa lunchrasten laste bokbloggar och kom in pa utmarkta Bokmaina och hitta en lank till Att döda ett barn av Stig Dagerman, sa var min lunch-lycka gjord! Och alla ni som inte har last novellen, nu har ni chansen att gora samma sak!

 

Och, novellen, den ar krypande obehaglig, obonhorligt gar den mot det slut som man vet skall komma, genom en varld fylld av farskt brod pa ett blatt fat, en vindlande a och langtan efter havet. Jag fick en inre langtan att att varna nagon, beratta vad som handa skulle, sa starkt fick den mig att kanna!

 

For inte bara har jag inte last novellen, utan jag har dessutom haft Dagerman i bakhuvudet en langre tid. Nyfikenhet, irritation over att jag inte har vidgat mitt lasintresse och last honom tidigare, och inte minst sma planer om att inforskaffa litteratur nar jag aker hem till Sverige pa semester i nasta vecka. Men vilka bocker skall jag satsa pa? Ni som har last Dagerman tidigare, vad skulle ni vilja tipsa om?

 

 

 

Var precis vad jag gjorde i gar! Och sallskap fick jag ocksa!

 

...och lagga mig ner och lasa!

 

Det sporegnar namligen, vagen utanfor kontoret ar oversvammad (igen!) och jag har kilat runt som en skallad ratta i dag. En timme i sol pa Coral Beach tycker jag later lagom!

 

Egentligen skulle jag kunnat ha shoppat loss for tusentals kronor, men nu fick jag av tidigare namnda anlednignar halla mig i strama tyglar. Lexikonet ar dessutom en present till en van.

 

 

UNKNOWN:COMPACT ENGLISH-SWEDISH/SWEDISH
LARSSON, ÅSA:TILL DESS DIN VREDE UPPHÖR
MOSSE, KATE:SEPULCHRE
HEBERLEIN, ANN:JAG VILL INTE DÖ, JAG VIL
JONASSON, JONAS:HUNDRAÅRINGEN SOM KLEV U
BARCLAY, LINWOOD:UTAN ETT ORD
WENNSTAM, KATARINA:DÖDERGÖK
SKÄRINGER, MIA:DYNGKÅT OCH HUR HELIG SOM

 

Jag ser fram emot dem allihopa, men sa finns det alltid en-tva-tre listor i bakhuvudet med flera bocker som jag skulle vilja ha... Kollade in min Önskelista pa adlibris.com och insag att jag skulle behove en rejal slant, minst tre manader ledigt samt en enorm laslust for att komma tillbaka till noll. Later helt underbart, men alla de faktorerna skall infinna sig ocksa!

 

 

Nu hoppas jag verkligen att de ligger och vantar pa mig nar jag kommer hem om nagra veckor!

 

Snart aker jag hem till Sverige.

 

Och det betyder manga underbara saker, jag skall pa brollop, ska traffa en massa slakt och vanner, festa lite, se till att njuta av den svenska varen/forsommaren.

 

Men det betyder ocksa en annan sak - jag far helt plotsligt tillgang till en massa bocker som jag resten av aret inte kan fa tag pa, om de inte finns pa engelska. Klart att det gar att specialbestalla till A Novel Idea, men i langden ar det ingen losning.

 

Och sedan sa vill jag ju inte slapa med mig ner en massa bocker som jag sedan vill ta med mig tillbaka (boksammlare som jag ar), eftersom jag redan har en massa bocker nar nere (Tack Dar Animal Havens loppmarknader!) sa maste jag vara valdigt selektiv. Nu ar det bara bocker som jag verkligen, verkligen vill lasa. Pa svenska. Men den listan ar ocksa valdigt lang. Oerhort lang.

 

Sa just nu, nar jag har kafferast, sitter jag och kikar pa adlibris.com. Har maste prioriteras!

Vad skulle ni kopa om ni var jag?

 

 

"Finns den verkligen?" har jag alltid undrat.

 

Tills jag steg in hos en vän härom veckan. Den var helt underbar, ett stort vitt skap med glasdörrar och fylld till bristningsgränsen med böcker och snygga detaljer, som snäckor ochkoraller! Underbart, sa här skall det se ut!

 

 

 

Jag har på flera bloggar sett frågan om Boken med stort B, den som förändrade hela livet och hur man betraktade omgivningen, den som öppnade ögonen och fick en att se världen med annorlunda färger.

Jag har, eller kan i alla fall inte minnas, någon sådan bok. Oftast beror det nog på att jag inte har insett bokens betydelse i just det ögonblicket, utan kommer på det långt senare, när den ligger kvar och skvalpar i bakhuvudet. Så när sådana frågor kommer så har jagväldigt sällan ett bra svar, kanske inga svar alls. Men när jag har sorterat ut tankarna lite, så vet jag att det finns en lång lista med böcker som har gjort så pass mycket intryck att de alltid kommer att finnas med mig och som jag gärna skulle vilja tipsa andra om.

Det är det den här kategorin kommer att handla om. Alla de böckerna som man i efterhand inser var bland det bästa som hänt en!

Vilka skulle ni nämna i den här kategorin?

 

 

Det finns böcker som jag älskar och jag önskar att jag hade skrivit själv, och så finns det författare som man önskar att man kunde vara, för att allt som de producerar bara är så njutningsfullt att man inte kan bestämma sig för vilken bok man skulle föredra att ha skrivit. För mig så ingår Carl-Johan Vallgren i den kategorin. Okej, här hamnar jag lätt i ” älska-ihjäl”-kategorin, men det tänker jag kosta på mig. För jag har inte så många författare som platsar in i den kategorin.

Det hela började en semestervecka på Kreta i juni 2005 och jag hade till min stora förskräckelse läst slut på alla böcker jag hade tagit med mig (10 böcker läste jag den veckan och sedan dess har jag blivit bra mycket bättre på att planera min semesterlitteratur) och var tvungen att söka mig nytt läsmaterial på plats.

I en turistshop hittade jag ett ställ med pocketböcker och där fanns Den vidunderliga kärlekens historia till överpris. Som jag tidigare har nämnt så underviker jag ibland böcker jag tycker har blivit för hypade, och eftersom den hade varit boken på allas läppar under en längre period så hade jag helt enkelt undvikit den. Men där och då hade jag garden nere och köpte och läste den på rekordtid. Jag blev fast och älskade den något enormt.

Sedan dess har jag alltid prioriterat hans böcker när det har funnits och därför föll jag självklart som en fura när jag i januari var på väg från Arlanda till Dar es Salaam och Pocketshop hade 20% rabatt på ”Kunzelmann & Kunzelmann”.

Boken handlar om far och son Kunzelmann, deras historier löper parallellt genom boken, fadern som homosexuell förfalskare i Nazi-Tyskland och sonen som skuldtyngd, halvmisslyckad journalist i nutidens Stockholm. Språket är som alltid flytande och historien fylld av kringelikrokar och den är minst av allt förutsägbar, man vet aldrig hur den kommer att sluta.

Carl-Johan Vallgren är för mig textens Sven Nordqvist och det är bland det bästa jag kan säga om någon författare. Med uppenbar känsla för detaljer och det överraskande momentet så blir hans böcker en ständig upplevelse. En bra sådan.

 

Labyrinth av Kate Mosse läste jag klart i förra veckan och läsrapport kommer senare, men jag kan redan nu säga att den lyckades med det som jag spekulerade ifrån början – skulle den kunna lyfta mig ur min lässvacka? Det gjorde den på ett alldeles fantastiskt sätt och nu flyger jag glatt vidare mot nya läshöjder! Och som jag bestämt sedan innan så började jag på Casino Royale av Ian Flemming för att undersöka lite av James Bond-litteraturen men för att väga upp den hårdkokta spionthriller á la 50-tal så har jag även börjat med En spik, en ros av Madeleine Bourdouxhe, som verkar oerhört lovande.

I handväskan ligger för tillfället Everyone worth knowing av Lauren Wiseberger och jag måste väl vara den sista i universum som läser den, och det var likadant med Djävulen bär Prada. Ibland när böcker höjs till skyarna och blir ett fenomen så har jag svårt att ta till mig dem utan väljer istället att undvika dem så länge det går. Det var likadant med Harry Potter, som jag inte började läsa förens bok fem hade kommit ut (men åh, vilket underbart läsmarathon jag hade tre veckor den sommaren! Så fantastiskt det var!) och som nu med Twilight-seriern, den har jag inte ens rört, får se när det händer.