Emmas Bokhylla

Jag var väldigt förtjust i Carin Hjulströms debut, "Finns inte på kartan" och hennes huvudperson, Frida Fors, när jag läste den i januari och blev därför väldigt nöjd när jag hörde att det var en fortsättning på ingång. Dock blev jag lite avskräckt när jag från flera olika håll (håll som jag vanligtvis brukar vara överens med) hörde besvikna röster om den nya boken - jag vill gärna inte bli besviken, precis som alla andra, och bestämde mig för att avvakta med att läsa den. Så att det fick lägga sig lite.

 

Men, någon dag innan avresa från ön så stod jag på ICA och provianterade (ni vet, sådant som inte finns i Afrika, som mjukost, knäckebröd, choklad och pås-såser) så såg jag "Hitta vilse" i ett stånd intill kassorna och jag kunde inte hålla mig och högg den direkt.

 

Och jag blev inte besviken, inte alls, faktiskt. För det var nästan precis vad jag förväntade mig. Frida Fors har tagit sin journalistexamen och har precis fått Det Alla Journalister Drömmer Om - fast jobb på Aftonpressen! Samtidigt har hon hittat en fet andrahandsvåning som är to die for. Hon tror att det är alldeles för bra för att vara sant, och som vanligt i sådana situationer så visar det sig att det faktiskt är det - innan hon ens har hunnit skriva på anställningskontraktet så kommer det ett sparpaket och hon är ute utan så mycket som en extra krona och med ett kontrakt på sex månader på en svindyr lägenhet. Panik utbryter och när hon inser att hon inte ens kan låna av sin far, den välkända kokboksförfattaren med ny familj och tjusigt hus i Spanien, ja, då är goda råd dyra. När hon får ett mycket exklusivt jobberbjudande som informatör för en nystartad firma så ställs hon inför ett svårt val - isidåsätta sin journalistiska trovärdighet för ett säkrad ekonomi?

 

Jag gillade den här boken, tycker att den är snabb, rolig och lättläst. Mysig, tror jag också skulle passa bra. Och eftersom jag var rätt övertygad om att det var så den skulle vara så sparade jag den till ett tillfälle då det var precis det jag behövde, vilket såklart gjorde att kemin blixrtade till lite. Dock måste jag säga att jag ibland kan tycka att Frida Fors är lite väl blåögd. Till exempel, kollar man inte upp ordentligt vilka arbetsuppgifter och åtaganden man har innan man tar ett jobb? Även om det lockar med en fet lön? Låter man en manisk kille man träffat på en dejtingsajt skjutsa en till Småland? Tror inte det. Inte jag i alla fall. Men förutom just de störningsmomenten så blev jag nöjd och hoppas till och med att det kommer fler böcker om Frida!

 

Jaja, klart att man trillade dit direkt. Såklart.


Njuter som fasiken och sitter och driver min sambo till vansinne med " ojdå, sådär var det inte i boken" och " ååååh vad snyggt det har gjort det där mycket bättre än i boken!". Snart vill han nog inte titta mer på True Blood med mig! :-)

För jag ÄR imponerad, jag är en typisk "boken är alltid bättre än filmen"- person (okej, självklart finns det undantag), så när det är snyggt gjort, då njuuuuter jag!

Elin Grelsson kommer ut med romanen "Du hasar av trygghet", vad glad jag blir (som sagt)!
Jag gillar hennes texter (och är lite avis, jag vill också kunna skriva som hon) och ser fram emot att läsa den här.

"Feministisk samtidsroman" står det i beskrivningen, det låter som mumma!

Jag läste någonstans (tror att det var Bokmania på Facebook, kan det stämma?) att läsningen i Sverige minskar.

 

Jag kan läsa och jag förstår ordens mening, men samtidigt fattar jag inte.

 

Bokfloden håller ju, sedan flera år tillbaka, på att översvämmas - över alla gränser. Det kommer hur många böcker som helst, varje år. I alla kategorier, för alla slags intressen, åldersgrupper och hobbies.

 

Ni som vet, var det likadant för 10, 20, 30 år sedan? Var det lika mycket böcker att välja på? Eller färre?

 

För det logiska borde väl vara "större utbud=mer läsning" och inte "större utbud=mindre läsning"?

 

Eller hur?

 

I morgon och på torsdag är det nu nationella helgdagar - Eidafton och Eiddagen!

Yay, det skall bli otrolgit roligt, som alltid! Är bjuden på Eid-festligheter (som kanske dock inte blir av, det har varit dödsfall i familjen) och planerar att tillbringa resten av dagarna med att...ta-da: läsa!

 

Är det någon som är förvånad?

 

Och umgås med sambon, laga god mat, ut och gå lite, kanske försöka skriva lite...ja, bara vara helt enkelt!

 

.... läser jag "Mörkersikt" av Johannes Källström.

 

Jag gillade verkligen "Offerrit" så nu hoppas jag att Johannes åter igen levererar!

 

(Inga höga krav här, inte alls. Det är ju inte så att jag bränner boken om jag inte gillar den.  Och eftersom jag redan har börjat så kan jag väl säga att det inte finns någon riskt för det, även om jag nu hade tendenser för bokbränning (bränna böcker?! jag?! som släpar två flyttkartonger med böcker från Afrika för att jag inte kan skiljas ifrån dem? som skickar paket från Thailand på 20 kg för att jag inte kan skiljas ifrån dem? som överlastar mitt handbagage att jag knappt får med mig det igenom den aggressiva incheckningen? Fast...om jag hittade ett annat ex av Georgina Newbery's "Catwalk" så skulle jag kanske göra ett undantag. Och filma skiten och lägga här på bloggen. Så det så! Men det är inte bokbränning, det är bara att göra sin samhälleliga plikt! Tycket jag, alltså.) Så, Johannes, känn nu ingen press här. Inte så mycket i alla fall.)

 

Tror att jag möjligtvis har ett maniskt drag i dag. Vad tror ni?

 

 

Som några av er säkerligen har märkt, så är jag oerhört förtjust i litteratur med lokal anknytning.
Så när jag besókte ICA i Källa så fick jag syn på något som gjorde mig riktigt glad - en hel hylla med bara
lokal litteratur!!

Tyvärr gjorde jag det dumm misstaget "jag har l"ite bråttom, men jag kommer tillbaka igen innan jag åker".
En klassiker, för man kommer ju nästan aldrig tillbaka....

 

 

I dag, snart, om några timmar, så vet vi om det blir Eid-al-Fitr i morgon.


En del länder, och även vissa grupepr av muslimer, går efter en fastställd kalender, medans andra går efter siktandet av månen. Snart vet vi om månen har siktats här (eller i Kenya) i kväll. Om den siktas så är det Eidafton i morgon och Eiddagen på onsdag, siktas den inte så är den garanterat på onsdag och dagen på torsdag.

Alltid lika spännande, om cirka två timmar skall jag smsa kollegor och vänner och kolla vad det blir!

 

Update: Månen har inte siktats, alltså blir det vanlig arbetsdag på tisdag och Eid på onsdag och torsdag!

Jag var på släktträff på Pensionat Hornsjön nu när jag var hemma i Svea Rike.
Och alldeles invid matsalen hittade jag den här hörnan med böcker som jag antar kommer från olika gäster.
Och jag bev såå nyfiken, hade lust att börja rota runt i den, men eftersom det fanns så mycket andra intressanta saker att göra (som att prata med okända släktingar!) så fick det vara. Men en bild blev det i alla fall!

 

 

Alldeles, alldeles underbart att ha med sig hem till TZ.
Fått den av en fin vän hemma på Öland.
Jag och sambon brukar skämta om att vi nog har den lyxigaste svampen i hela DSM!

...läser jag "Svenska kulter - Skräckberättelser" av Anders Fager.



Yummy, är allt jag säger!

 

Hittebarnet Fry, elva år,  lever ett hårt liv i bronsålderns Sverige, hon sliter med hushållssysslor på Nygården och blir oerhört illa behandlad av frun i huset. Hennes tillvaro lättas dock upp av hennes få men nära vänner, hennes tama duva som hon kan prata med, hennes hund, den gamla kvinnan Inglev och bästa vännen Frida, som bor på Kungsgården en bit bort. Fry kan både tala med sin duva, drömmer konstiga drömmar och känner av andra människors tankar och önskningar bara genom att vara i deras närhet, men reflekterar inte nämnvärt över det.

 

Vid ett besök hos Frida på Kungsgården så får flickorna se offergåvorna till gudarna inför det kommande Våroffret, vilket är mycket spännande. Kort därefter blir Fry anklagad för att ha stulit offergåvorna och kastad i fängelse. Straffet för att stjäla från gudarna är döden, hur skall Fry visa att hon är oskyldig....?

 

Jag gillade den här boken och tror att den hade blivit en storfavorit om jag hade varit yngre (tror den passar kanske till 9-13 år)! Berättelsen om Fry är både spännande och hög igenkännigsfaktor (ja, i alla fall för mig då, även om det var ganska länge sedan jag var elva), när det gäller orättvisa vuxna, bästa kompisar och rädslan över att inte bli förstådd när det händer allvarliga saker. Och i bronsålderns Sverige är det mycket som handlar om liv och död om man inte kan bevisa att man är oskyldig. För mig gjorde det mycket att boken utspelade sig i en historisk miljö och ansträngde sig en hel delför att få detaljerna korrekt (vad åt man? drack man? hur offrade man? etc) eftersom jag alltid har varit historieintresserad.

 

Det var alldeles för länge sedan jag läste ungdomsböcker för yngre tonåren och det var jättekul, det måste jag göra oftare, det var himla skoj! Dessutom så funderar jag på att ge den här boken i julklapp till min brorson, han är i precis rätt ålder och skulle nog gilla den här berättelsen.

 

Boken är en gåva från förlaget.

 

 

 

 

 

En kort sammanfattning av min semester.

Utsikten från min fästmans hem.

 

Hur mycket kan man sakna en bit mark?

Mina kusiners kohage.

 

Här har jag badat varje sommar i hela mitt liv.
Ja, förutom åren då jag bott i Afrika då jag inte alltid varit hemma på sommaren.

 

Grekisk öl på lokala resturangen.
Den var sådär, faktiskt. Tyvärr.

 

Vi tog några turer i hamnen.

 

Vi besökte Guntorps Herrgård i Borgholm med funderingar om att ha bröllopsfesten där.
Man skulle kunna sätta brudslöjor på änderna, vore inte det häftigt?

 

Min svärmor fyllde femtio och det firade vi rejält!

 

Kusinernas gosiga katt.

Upptäckte att jag faktiskt inte tog någon bild på mina föräldrars sötnos,
men vi har ju hängt ihop i över tio år, så det finns lite bilder i gömmorna, om man säger så...

 

Vinbären var mogna också, och varje år lovaar jag mig själv att jag skall plocka dem, så också i år.

Tyvärr blev det också, som nästan alla andra år, inte tid med det.

 

Sista frukosten i sverige, på ett café på Hornsgatan.
Brie- och salamimacka och blåbärsmuffins, yummy!

 

 

Gillar du chicklitt? Gillar du True Blood? Gillar du skor?
Framför allt, gillar du att slappna av lite ibland med lite lättläst, få dig ett gott skratt, ibland?

 

Alla dessa påståenden passar in på mig, därför känner jag att jag bara måste dela med mig av (igen, jag vet!) en av mina favoriter - nämligen serien om Elizabeth (Betsy) Taylor, nybliven vampyr, skogalning och inte minst Queen of Vampires. Undead-serien, helt enkelt.

 

Betsy har precis fyllt trettio, är ogift, pank, har en väl utvecklad smak för exklusiva skor samt har precis blivit sparkad från jobbet som sekreterare när hon på vägen hem från ex-jobbet blir påkörd av en rattfyllerist, som dessutom sedan smiter från platsen, och stendör. Döm om hennes förvåning när hon vaknar tre dagar senare i en kista iförd billiga skor (ve och fasa!) och inser att hon inte alls är död, fastän hon borde vara det... Hennes förvåning växer när hon traskat hem till sitt hus och upptäcker att hennes styvmor håller på och lägga beslag på alla hennes skor och att ganska många blir ytterst förfärade över att hon fortfarande lever. Och varför lever hon?

 

Snart dyker vampyren Eric upp och försöker övertyga henne om att hon är vampyrernas drottning som de har väntat på i över tusen år, har extrema krafter samt borde nog följa med honom för att han skall lära henne allt han kan. Betsy, rationell och självständig, slänger snabbt ut honom och forsätter med vesäntligheter som att fundera över vad hon nu skall göra med sin oanvändbara toalettstol (plantera blommor i den?), hur hon skall förhålla sig till sina föräldrars reaktioner över hennes plötsliga tillstånd (mamma överlycklig, pappa livrädd) samt vad hon skall göra med poliskommisarien som snokar i hennes dödsfall.

 

Självklart bli hon inte lämnad ifred, självklart blir det trubbel och självklart kan jag inte sluta läsa! Den första boken om Betsy heter "Undead and Unwed" och nu senast när jag var hemma så läste jag bok nummer tre, "Undead and Unappreciated" och det gick i ett litet smäck! Hade jag bott i Sverige hade jag beställt bok 4-9 (10 kommer senare i år) på en gång och satt i mig allihopa på direkten, men eftersom jag inte gör det så får jag läsa dem i små doser, och tur är väl det, om man får vara rationell. Och det bör man ju vara.

 

MaryJanice Davidson har skrivit om bland annat vampyrer, sjöjungfrur, varulvar och vardrakar.

 

 

...som en sten i morse i DSM vid nastan exakt 08.00 och var pa kontoret innan klockan nio. Tankte kora hardcore och dra direkt till jobbet, vilket gor att jag sitter nu med X antal resvaskor omkring mig och borjar bli lite somnig sahar vid halvett-snaret.

 

Qatar Airways mellan Doha och Nairobi-DSM korde namligen 00.30-08.00 med full belysning och dagrutiner sa det var onekligen svart att sova.

 

Dock har resan rent lasmassigt varit bra, avlutade en bok, stracklaste en annan och laste lite over 100 sidor i en tredje innan det var dags att forsoka sova. Det maste vara nytt rekord!

 

 

Fast nu åt andra hållet. För nu skall jag NER igen. Och nästan allt som åker NER måste sedan UPP igen.

 

Ergo, välj vad som packas ner ordentligt.

 

Ergo, sambon har hotat att vittja väskorna om han måste släpa hem två flyttkartonger med böcker.

 

 

What to do?!!

 

...läser jag "Solbarnet" av Monika Häägg.

 

Hittills spännande, jag tror att jag har en given julklapp till min borson!

 

Efter att ha flugit till Qatar och övernattat en natt i Dohan ( i ett hotellrum större än vår lägenhet) så landade vi alltså i Sverige i förra veckan. Och sedan dess har det varit alldeles underbart, i högt tempo. Knappt en sida har jag läst, men så otroligt mycket annat har hunnits med!

 

 

Hej allihopa!

Sjukt dalig uppdatering, men jag har flugit till Sverige, akt bil hela vagen hem till Öland och umgås nu så mycket jag kan med besökande vänner, syskon och familj.

Jag njuuuuter ut i fingerspetsarna och har varit usel på att blogga under tiden. Återkommer senare i veckan, men just nu är det så mycket annat som är på agendan.

 

Som att äta allt jag har saknat (makrill i tomatsås? check! Räkmacka? check! äppelkaka med vaniljsås? check! ostgrillare? check!), träffa alla jag saknar och njuta lite av livet.

 

Och så packa ur alla enorma mängder böcker som jag har släpat med mig hem samt gå igenom alla böcker som väntar på mig här hemma. Åhhh, life is beautiful!

 

 

Ibland blir man pamind om bocker man last och gillade for lange sedan, som man till och med kanske har glomt i dagslaget. Det brukar vara trevligt, till och med roligt.

 

I dag stod Ebba Witt-Brattstrom for den paminnelsen och jag tackar och bocker. Hon paminde mig namligen om "Man kan inte valdtas" av Marta Tikkanen och den hamndhistorie som den handlar om - for inte vet sa handlar dem om Tova som efter ett krogbesok blir brutalt valdtagen. Efterat fylls hon av en enorm sakm, men aven av ett vaxande hamndbegar. Och till slut sa bestammer hon sig for att hamnas pa valdsforovaren med samma mynt.

 

Mycket intressant lasning, maste jag saga.

Och fortfarande dagsaktuell, trots att den skrevs 1975.

Sa har sag min bokhylla ut nar jag hade packat ner allt som skulle hem.

Noga planerad lasning for hosten, alltsa. Dock var vaskorna tvugna att banta ca 10 kg, sa ganska mycket mer fick stanna kvar, men eftersom det var fullt pa hyllan fick de bockerna bo i garderoben.

 

Hittade dessutom bocker som jag letat efter som bland annat "Illusionen om Gud".

OCH till min stora fortjusning hittade jag min andra bok av Georgina Newbery, forfattaren bakom mitt 
favorithatobjekt "Catwalk", som jag inte hunnit lasa annu. "Sand and Slingbacks" skall jag
spara till en dag da jag verkligen behover gotta ner mig i skit, for jag har inge forvantningar pa att den skall vara battre an "Catwalk".

Anna pa Book Cover Girl tipsar om ett superbra antikvariat i Borgholm som jag bara dreglar over. DREGLAR!

BokAlvaret verkar vara riktigt, riktigt bra men det enda smolket i min gladjebagare ar att det stanger 11/8, bara ett par fa, ytte-pyttiga dagar innan jag ar hemma pa on.

 

Aja, man far se  det fran den goda sidan, jag knacker inte ryggen nar jag slapar ner lika manga bocker som jag slapar hem fran TZ. Alltdin nagot att vara glad over. Sedan sa finns det sakerligen kvar till nasta sommar, keeping my fingers crossed!

 

Nu har jag precis last ut 3 Agatha Chrisite-bocker pa raken och aven om jag var inne i ett underbart Christie-flow och hade flera olasa pa lager sa bestamde jag mig for att bryta av med nagot annat. Av den enkla anledningen att jag inte vill forlasa mig och trotta och sedan inte lyfta en Christe-bok pa resten av aret, for det vore trist.

 

De jag har last ar "Postern of Faith" (70-tal), "Third Girl" (60-tal) och "Towards Zero" (40-tal). Jag TROR att jag inte har last nagon av dem tidigare, men jag ar inte saker pa "Towards Zero", hade en kansla av igenkannande, jag kan ha last den pa svenska for lange sedan.

 

Lite kort om bockerna;

 

"Postern of Faith"
Borjar kanon, fortsatter bra och sjabblas bort i slutet. For mycket hemlighetsmakeri, for snabbt avslut. Blev du sjuk, Agatha? Big  no-no!

 

"Third Girl"

Borjar segt, forsatter battre och slutar bra. Aven har ar slutet lite haffsigt, men anda klart godkant.

 

"Towards Zero"

Borjar bra, blir bara battre och far ett ordentligt slut dar alla korten laggs pa borde och alla de smutsiga detaljerna reds ut. Yummy, me reaaally like! Men, vad katten hande med Kay? Aja, hon fick det nog ratt bra i alla fall, skulle jag tippa. Jag alskar Christies bocker fran 30-40-talet och det ar da jag tycker att hon hade sin storhetstid, sa att den har foll mig pa lappen kanske inte ar sa konsigt? Klassik pusseldeckare i tjusig, overklassig badortsmiljo? Kan det bli battre?

 

Nar jag flyttar hem, en av de sakerna som jag verkligen ser fram emot, det ar att ha en helt egen bokhylla for alla mina Christie bocker! Jag vill ha en med sa manga olika utgavor som mojligt i, for att spegla alla de perioder och olika utgavor som Christie finns i. Fran sent 20-tal till sent 70-tal, det ar baske mig inte manga forfattare som kan tavla med det!

 

 

...har varit illamaende i omgangar sedan i lordags och forst trodde jag att det var efterdyningar fran avskedsfesten, och da kan man inte klaga. Men, nu ar det onsdag och det ar fortfarande illamaende upp och ner.

 

Det har hant tidigare och for det mesta ar det varme/strss/brist for regelbundna maltider men det har aven varit malaria och for att vara pa den sakra sidan sa ar det bast att aka och kolla innan jag aker.

 

Jag har stort fortroende for den svenska sjukvarden, forutom nar det galler jsut malaria. Bast att vara pa den sakra sidan.

 

 

Uppdatering: Och nej, det var inte malaria. Vilket gor att nu borjar de intressanta reflektionerna kring vad det egentligen ar. Myggmedelsforgiftning? Parasiter? Allergiska reaktioner? Eller som Lingonhjarta skriver har nedanfor i kommentarerna, den jamrans geten...? Just nu lutar det at att det nog ar get. Maste lara mig att undvika dem....

 

 

 

 

...ar det exakt ett ar sedan min chef, Sanjay, dog i en bilolycka.

Tiden gar fruktansvart fort ibland.

 

 

Det finns knappt energi till nagot, mer an att jobba som en sork sa att allt skall bli klart innan jag aker och nu packa om de £$%^&&%£$ vaskorna som sjalvklart visar overvikt.

 

 

3,5 kg maste den har vaskan banta

 

Det ar darfor jag varken bloggar eller svarar pa kommentarer.

 

Sorry, jag blir en battre bloggare, arbetskamrat och manniska sa fort jag har fatt ner vaskorna till maxvikt, avslutat min enorma To Do-list (plus de jag gor for den dag jag atervander) samt somnat i min stol pa Qatar-flighten till Doha Airport.

 

Bara sa att ni vet, ifall ni nu skulle undra.

Min sambo och min katt gor det i alla fall.

 

En god vän och exkollega har fått fint jobb i Kenya och lämnar landet. Det måste självklart firas och sörjas, vilket vi gjorde ordentligt i helgen!

Taket på Joy's Pub där vi inledde kvällen. Joy's ligger i Tabata, vilket är andra änden av staden, men det var kul som omväxling.

Toaletten på Joy's. Det var helt mörkt, enbart upplyst av fotoblixt och tänt ljus.

Utsikten från toaletten. Som tur var fanns det inga byggnadsarbetare som skulle fixa taket på plats, det fanns det sist jag var på Octar's som har liknande faciliteter. Då fick man be byggmästaren att flytta på sina killar när man skall in och i längden blir det rätt tröttsamt.

 

Den rostade geten som det bjöds på. Jag är inte överdrivet förtjust i get, men det var helt okej den här kvällen och smakade till och med bra.

Sedan drog vi vidare tille n klubb i Illala. Något på G hette den och var i princip övergiven - det är ju Ramadan.

Helt tomt disco! Dock coolt att ha en nästan helt ensam klubb för sig själva. De satt några besökare i baren utanför, men inte en enda kom in till dansgolvet, vilket man i och för sig kan förstå.

 

Delar av inredningen. Intressant. Undrans hur det ser ut när det är fullt här...?

 

Det var en jäkligt kul kväll men jag var onekligen seg dagen efter (vilkt alla i gänget var), vi klubbar nämligen rätt sällan nu för tiden, men ibland kan det vara kul som omväxling till att sitta och tjattra på en pub.

 

 

Och så ett bloggtips för de av er som är intresserade av underhållniong här i TZ - fashion, entertainment and music in TZ - read Missie Popular!

I dag är det 8/8 ("nane" betyder "åtta") och Farmer's Day här i TZ, vilket faktiskt är en nationell helgdag.


Jag skall packa det sista, gå på Lionsmöte, läsa en massa bloggar och baaara slappa!
Go me!


Funderade faktiskt på att plantera ett träd till dagens ära, men kom på att det förmodligen hinner dö när vi reser bort på torsdag och inte får vatten under två veckor, så det får vänta tills vi kommer tillbaka. Möjligtvis ett mangoträd, det vore trevligt. Och gott!

...läser jag "Towards Zero" av Agatha Christie.
Har bara hunnit några sidor men den är från 1944 - hennes guldera, så förhoppningarna är stora!



..och samtidigt även "Islam, brudar och paljetter" av Ingmarie Froman. Har precis börjat på den med, men den verkar också spännande.

Det har varit några hektiska dagar, komplett internetlösa med utomhuskampanjer, veterinärbesök, avskedsfest, bilköer och packning.


För i går och i dag packar jag frenetiskt. Huset ser värre ut än ett bombnedslag men jag har lyckats packa ca 60 av de 80 kilo som vi får ha med oss när vi flyger på torsdag. De 20 kvarvarande är min sambos...


Jag har slitit igenom all igenpackade skrymseln och rett ut det som skall packas, arkiveras, skänkas bort och i vissa, sällsynta fall, kastas. Jag brukar göra det här mer eller mindre varje gång vi flyger hem, men den här gången har jag tagit i från tårna för att få med så mycket som möjligt.


Katti blir riktigt stressad, känner att det är något på gång och sover tryckt mot mitt huvud nästan hela natten, vilket är ovanligt. I dag vill hon inte gå ut och smyger runt och nosar oroligt bland alla omrkingkastade saker orolig över vad den här förändringen kommer att medföra.


Sambon menar att jag  kommer att bli anklagad för boksmuggling på flygplatsen, men skrattar mest och hjälper till att hoppa på överfyllda resväskor.


Jag svär över att den där #%%(///)%% rörmockaren som fortfarande inte har kommit för att fixa tvättmaskinen och orkar inte tvätta allt det som jag vill ha med mig till Sverige. #packarsmutstvätt.


Skall nu bara ta mig i kragen och börja röra i allt som ligger på golvet innan jag skall åka och handla. Tur att det är nationell helgdag i morgon så att jag hinner läsa igen på alla bloggar som jag har missat de senaste dagarna!

... laser jag "Postern of Faith" av Agatha Christie.

Intressant, jag har inte last den tidigare och kan inte minnas att jag ens har sett den pa hyllorna. Det ar en Tommy&Tuppence-bok och jag har bara last 2-3 av dem tidigare. Har kommit ca 50 sidor och hittills ar den valdigt bra.

 

 

For ovrigt regnar det i dag och jag skall tillbringa dagen utomhus med en kampanj. Tur att jag har ett talt!

Alla ni som besoker Shoppers Plaza Mikocheni kan ju komma forbi och saga hej! :-)

 

 

 

...går jag på semester. Och åker faktistk till Sverige i två veckor.

Men innan dess är det massor som skall ordnas.

En utomhuskampanj torsdag-fredag (dagtid den här gången, tack och lov), veterinärbesök på söndag, nationell helgdag på måndag, bekräftelse på viktgränsen på biljetterna på tisdag, frenetisk packning, städning och bortlämnande av Katti skall klaras av innan dess. Tror inte att det kommer att bli några problem, det brukar det inte bli.

 

Dock måste jag hitta en stabil väska som rymmer 20 kilo böcker. För hem skall de, så det så!

Dead?

From a window?

Was she very depressed?


The receiver reposes.


The drop of silence
Becomes a lake.

I dag börjar Ramadan, vilket i och för sig inte påverkar mig speciellt mycket, men stämningen i staden, rutiner etc. Och jag gillar det, riktigt mycket till och med.

 

Den största skillnaden här på jobbet är att receptionerna stänger klockan 16 istället för klockan 17 - alla damerna åker nämligen hem en timme tidigare (vilket kan göra att det blir lite väl långsamt här, men det är okej, det är ju bara en månad) för att ha tid att förbereda kvällens Iftaar, alltså måltiden som bryter fastan vid 18.30. Och vilken mat sedan... Åh, när jag bodde i en muslimsk familj så åt vi Iftaar ihop varje kväll och maten  var alldeles underbar, jag fick massor av nya favoriter och njöt något otroligt.

 

Nu när jag bor ihop med min sambo så blir det inte Iftaar så ofta och jag saknar det lite, borde gå matlagningskurs!

 

Annars är de största skillnaderna mest öppettiderna på vissa butiker och resturanger, att trafiken är lite annorlunda och att vissa ställen (gymmet, vissa pubbar och resturanger) är näst intill folktomma. Och att konsumtionen av mat går upp något enormt - alla vill ju ha fantastiska Iftaars.

 

Vi åker på semester två veckor under Ramadan, men kommer tillbaka i tid för Eid och det är också alltid lika kul.