Hitta vilse av Carin Hjulström
Jag var väldigt förtjust i Carin Hjulströms debut, "Finns inte på kartan" och hennes huvudperson, Frida Fors, när jag läste den i januari och blev därför väldigt nöjd när jag hörde att det var en fortsättning på ingång. Dock blev jag lite avskräckt när jag från flera olika håll (håll som jag vanligtvis brukar vara överens med) hörde besvikna röster om den nya boken - jag vill gärna inte bli besviken, precis som alla andra, och bestämde mig för att avvakta med att läsa den. Så att det fick lägga sig lite.
Men, någon dag innan avresa från ön så stod jag på ICA och provianterade (ni vet, sådant som inte finns i Afrika, som mjukost, knäckebröd, choklad och pås-såser) så såg jag "Hitta vilse" i ett stånd intill kassorna och jag kunde inte hålla mig och högg den direkt.
Och jag blev inte besviken, inte alls, faktiskt. För det var nästan precis vad jag förväntade mig. Frida Fors har tagit sin journalistexamen och har precis fått Det Alla Journalister Drömmer Om - fast jobb på Aftonpressen! Samtidigt har hon hittat en fet andrahandsvåning som är to die for. Hon tror att det är alldeles för bra för att vara sant, och som vanligt i sådana situationer så visar det sig att det faktiskt är det - innan hon ens har hunnit skriva på anställningskontraktet så kommer det ett sparpaket och hon är ute utan så mycket som en extra krona och med ett kontrakt på sex månader på en svindyr lägenhet. Panik utbryter och när hon inser att hon inte ens kan låna av sin far, den välkända kokboksförfattaren med ny familj och tjusigt hus i Spanien, ja, då är goda råd dyra. När hon får ett mycket exklusivt jobberbjudande som informatör för en nystartad firma så ställs hon inför ett svårt val - isidåsätta sin journalistiska trovärdighet för ett säkrad ekonomi?
Jag gillade den här boken, tycker att den är snabb, rolig och lättläst. Mysig, tror jag också skulle passa bra. Och eftersom jag var rätt övertygad om att det var så den skulle vara så sparade jag den till ett tillfälle då det var precis det jag behövde, vilket såklart gjorde att kemin blixrtade till lite. Dock måste jag säga att jag ibland kan tycka att Frida Fors är lite väl blåögd. Till exempel, kollar man inte upp ordentligt vilka arbetsuppgifter och åtaganden man har innan man tar ett jobb? Även om det lockar med en fet lön? Låter man en manisk kille man träffat på en dejtingsajt skjutsa en till Småland? Tror inte det. Inte jag i alla fall. Men förutom just de störningsmomenten så blev jag nöjd och hoppas till och med att det kommer fler böcker om Frida!
Jag har inte läst den första delen men gillade den här om man bortser från de detaljer du radade upp. Borde kanske läsa den första också.
Tänk, jag hade helt missat att Carin Hjulström skrev böcker. Låter som "trivsamma" böcker (om man kan säga så??) :)
Emma: Gör det, den är till och med bättre!
Vicky: Ja, det tycker jag absolut att man kan gör, det ordet passar utmärkt på hennes böcker!
Roligt att du har läst Carin Hjulström. Har läst
"Finns inte på kartan" som är Carins debutbok.
Boken var en riktigt feel good-bok, den var snabb att läsa, charmig och underhållande. MEN också naiv och nedlåtande ton mot landsbygdsmänniskor, och lite banala och förenklade människoskildringar. Trots det, är känslan efteråt positiv, och jag längtar efter att läsa nästa bok "Hitta vilse".
Ann:Visst var den härlig, men jag håller med dig, lite väl förenklat och nedlåtande,men det till trots så hade man en positiv känsla när man lade ner boken!
Jag måste säga att jag blev besviken på "Hitta vilse". Det mesta av humorn som gjorde första boken så sympatisk försvann och handlingen blev seeeg. Försökte mig på tvåan ett antal gånger men kom aldrig att läsa klart den. Gillar du att läsa om "landet" så kan jag varmt rekommendera Karin Brunk Holqvists böcker om gamlingar med tåga i :)
