Emmas Bokhylla

Jag gillar när jag blir (precis som rubriken säger) påmind om det jag hade glömt att jag hade glömt.

 

Som häromdagen, SF Bokhandeln på Facebook brukar lägga ut folks efterlysningar, det vill säga det de minns av böckder de läst för länge sedan och inte längre minns vad de hette, men gärna skulle vilja ha tag i. Det brukar bli väldigt roligt, för nästan alltid går det att spåra upp boken och den som efterlyser blir väldigt glad, samt många andra blir påminda om en bra bok.

 

häromdagen när jag läste deras efterlysningar så insåg jag att jag faktiskt också hade läst den boken, men att jag inte heller kom ihåg vilken det var, men gärna skulle vilja veta. Och när svaret kom så blev jag minst lika glad som efterlysaren!

 

Den efterlysta boken var nämligen Margaret Weis & Tracy Hickmans Death Gate Cycle, en fantasyserie på sju delar, varav endast fyra av dem kom på svenska. Jag läste de fyra, väntade på fortsättningen som aldrig kom (precis som med David Duncans serie...) och glömde sedan bort det hela. Har bloggat om det tidigare i lite Fantasy-Nostalgi-inlägg men inte tänkt så mycket på det på ganska länge.

I alla fall tillfälligt.

 

Och det blev inte "Alltid du" av Pernilla Alm som jag trodde skulle lösa problemet som faktiskt gjorde det. Nej, en fragil läslust mår inte alls bra av den krypande allt-kommer-att-gå-åt-helvete-snart-känslan som ständigt finns närvarande i den boken. Det gick inte alls.

 

Nej, det som i alla fall just nu har löst problemet är "De vassa tändernas skog" av Carrie Ryan. Lite zombieapokalyps brukar alltid pigga upp mig, hur kunde jag glömma det? Dessutom har jag även bok två på lager efter att shoppat loss i Styxx Fantasys monter på Bokmässan. Kanske är min läsflow räddad?

 

Men nu kanske ni tänker "Meh, vad menar hon? Lite diskbänksrealistisk ångest är väl inget gentemot hela världens undergång? Hur tänker hon nu?". Men jo, det msåte jag faktiskt kontra med, folk som dras som malar mot ljuslågorna och sabbar sina äktenskap (eller, det vet jag ju inte ännu, men jag misstänker starkt), eller i alla fall sitt självförtroende är bra mycket jobbigare att läsa om än blodtörstiga zombies. Då kan det ju bara bli bättre, eller hur?

 

 

Det regnar som vanligt en svensk höstdag. Inte som i Dar es Salaam där det vräkte ner värre än i en medelstark dusch under regnperioden och man med jämna mellanrum fick parkera bilen för alla översvämningar, men ändock en konstant strilande av regn.

 

Ganska underbart i sig, måste dock jag tillstå. Helt plötsligt har världen blivit grå, full av långsamt skiftande löv. Yllesjalen hänger ständigt om mina axlar, oberoende av var jag har på mig och jag tror jag snittar på en 6-8 koppar te om dagen öfr att hålla mig varm. Så oerhört uppfriskande ändå.

 

De fyra årstiderna är det som gör den svenska naturen till just vad den är och trots att det regnar och är grått ute så är förändringen något oerhört fint. Det känns som "hemma" i hela kroppen.

 

I kväll tänker jag koka ytterligare en kopp te och krypa ner med en bok,antingen i soffan eller direkt ner i sängen. Yllesjalen följer självklart med. Vilken bok som jag ska börja med är jag dock inte säker på, just nu finns det högvis med instressanta som pockar på min uppmärksamhet. Frågan är hur jag ska kunna bestämma mig.

 

Vad läser du just nu? Har du kunnat bestämma dig?

 

Dagarna bara rullar fram! När jag kom hem från Bokmässan så bara sprutade det energi ur mig, jag visste knappt vart jag skulle göra av allt. Efter att ha träffat en rad intressanta människor, minglat, intervjuat, lyssnat, diskuterat och läst i dagarna fyra så var jag i mitt esse till största delen.

 

Och det är jag fortfarande. Fast först var jag lite trött. Sedan tog jag tag i sådant som blivit liggande under tiden jag peppat inför Bokmässan/besökt den samma. Sådant som också bör hinnas med i vardagen (förutom att jobba såklart, men det är ju alltid självskrivet), ni vet. Det där som man ibland missar för att man är så totalt fast med en bok att man faktiskt glömmer av (hey, en tillräckligt bra bok kan få mig att ligga inomhus på solsemestern...). Men som ändå gör livet så oerhört mycket roligare och lättare att leva i.

 

 Så som att plocka svamp (två gånger till och med, tänka sig), laga en massa god mat, städa växthuset, rasta katten, njuta av solskenet, plocka slånbär (det blir sloegin i år, dock vete fasiken om den blir klar till jul), rensa och äta svamp, umgås med nära och kära, gå på bio, kela katten, titta på Naruto Shippuuden där jag ligger sorgligt efter (just det, grattis Uzimaki Naruto, din födelsedag i dag!), promenera, titta på de gulnande löven (ja, det är första hösten på fem år, det är oerhört fascinerande måste jag tillägga) och dylika saker.

 

Och så läsa lite, självklart är aldrig den sysslan vilandes. För tillfället har jag ett flertal böcker på gång, bland annat ”Amatka” av Karin Tidbeck och ”Alltid du” av Pernilla Alm, samt flera smarriga kokböcker (mer om det vid senare tillfälle). Och en rejäl lista med intressanta böcker som väntar! Vad sägs om Monika Häägg, Kim Kimselius, Patrik Stigsson (debutant), Torsten Möller (också debutant) och Simone de Beauvoir? Samt minst ett femtiotal till som jag skulle behöva just en rejäl solsemester för att ha tid att plöja igenom.

 

”Och, vad vill hon ha sagt med det?” Tänker kanske läsaren nu? Ingenting särskilt, svarar jag, bara att jag vet att jag har varit borta men att jag nu ör tillbaka, inget mer med det. Häpp!

 

...att jag knappt vet vad jag själv ska säga. Vad har inte redan sagts? Om en Bokmässa med över 90,000 besökrare så kacklas det ganska mycket, eller vad säger ni? Själv bifdrog jag definitivt till årets kackel, speciellt genom att liveblogga direkt på LitteraturMagazinet, både med miniintervjuer och bildbloggning om alla möjliga olika aspekter av mässan.Otroligt roligt var det i alla fall, att kunna slänga iväg sin direkta tanke och sedan veta att det knappt tar några minute så ligger tanken där i bloggen. Note to self; bli bättre på att mobilblogga.

 

Det känns lite som om det har rasat in inlägg från en rad olika forum och de flesta av dem intressanta, men det kommer kanske ta ett tag att läsa igenom dem (Readern är överfull, det står bara 1000+ i den...), så förhoppningsvis kommer det att bli en del Bokmässadiskussioner ett tag framöver.

 

Men, jag har i alla fall samlat tankarna ordentligt efter mässan, men om jag skulle brodera ut det så blir det inlägger längre än vägen till Arusha och hälften av läsarna troppa av innan något halvroligt/väsentligt har sagts, så det får bli lite kortfattat och glatt i puktform för den som eventuellt är intresserad, även om det som koncept känns lite trist.

 

- Det var i alla fall fantastiskt roligt att vara där, uppleva mässan och träffa en rad fellow bokbloggare. Jag träffade bland andra Ciccis Boklogg, Enligt O, Calliope, Bokmania, Eli läser och skriver, KåKå,....och dagarna går, Nina, Ehwa och Anna.

 

- Jag intervjuade bland annat Sagolikt förlag, Kim M Kimselius och Lars Wilderäng, och har ytterlligare någon intervju i pipelinen. Även det otrolgit roligt.

 

- Seminarium om yttrandefriheten, det civila samhället och om de nordiska oknytten är "de nya vampyrerena" (jag tror stenhårt på Skogsrået, Amanda Hellberg! ) besöktes samt en rad monterprogram. Det blev itne alls lika många seminarium som jag hade tänkt, men så är det väl alltid.

 

-Jag fick med mig 30 böcker hem, och då har jag inte räknat med presentarna jag köpte, ytterligare ca 5. Tiden, finns det mer tid nu. Går det att köpa tid?

 

- Jonas Thente bjuder självklart som vanligt på lite bitande ironi från årets Bokmässa, dels över bokbloggare , dels över sig själv. Jag kunde inte låta bli att flina en hel del, men mest med honom, inte åt honom.

 

...och allt är självklart inte guld och gröna skogar på ett event som pågår i dagarna fem och som är en hel branschs efterlängtade firmafest, där människor som både hatar och älskar varandra, är beroende av varandra, beundrar varandra, är glada, lyckliga, avudsjuka, ledsna, sårade, framgångsrika, åtsidosatta ska försöka samsas. Självklart är inte alla glada hela tiden då, allt annat vore ett skämt, och självklart tror jag inte att det är är unikt för Bokmässan - det är något som finns i alla sfärer där det samlas mer än en handfull människor. Kolla bara i er lokala bostadsrättsförening, idrottsförening, syjunta eller föräldraförening. Gruppdynamiken är både underbar och ibland vedervärdig. Författaren Pernilla Alm sätter ord på det väldigt bra här.

 

Summasumarum så var det en fantastisk mässa för min del, jag var glad, speedad och njöt i fulla drag nästan hela tiden. Det kan bero på att det var min första bokmässa på sju år och att all samlad energi från dessa år av väntan kulminerade i just det här, det kan jag inte veta förens nästa år.

 

Ni har väl inte misat att ajg livebloggar från Bokmässan hos LitteraturMagzinet?

 

Ni hittar det på framsidan där den ständigt uppdateras!

...inför den stora dagen i morgon som blir på resande fot.

 

Min Kulturkrönika på Gazet handlar om årets bokhändelse, du hittar den här!

 

Och så fick jag en pratstund med Bokmässegeneralen Maria Källsson för LitteraturMagazinets räkning, den hittar du här!

 

Men, ärligt talat, nu är jag så trött att jag tittar i kors, men måste sitta kvar ett tag till så att jag är helt säker på att jag inte har glömt något vitkigt. Det kommer jag säkerligen att göra i alla fall, men man kan ju hoppas på det bästa...

 

 

 

 

...förutom att återhämta mig från bröllopet i början av månaden och jobbat så här det hänt lite andra saker, trots att jag har varit rätt tyst här (men nu skall det bli ändring på det, *tar på sig de högklackade skorna och gör sig redo att slå dem i taket*), men på andra ställen har jag varit lite mer aktiv;

 

En dle säger porr, andra erotik. Jaja, fenomenet som får trosor i twist över hela Västvärlden är i alla fall här för att stanna!

 

Läst "Betvingade" av Simona Ahrnstedt
Är ni intresserade av svensk romance? Eller tror ni att genren är tasikgt skriven och struntar i den? Vilket som, läs den här och ompröva era åsikter, alternativt upptäck något nytt!

 

Malin Fors lever som vanligt ett jävligt liv och löser äckligt, otäcka brott. Jag gillar henne för att hon står på de svagas sida, samt att hon lever likedant som årtionden av manliga poliser har gjort i litteraturen.

 

Tipsat om "Midvintermörker" av Lars Wilderäng
Ja, jag läste den i januari. Nej, jag har inte slutat tänka på den!

 

Nobelpristagaren berättar om sitt liv, hon det förändrades av Liberias inbördeskrig och hur hon

 

Fasiken, det är dags att läsa om den snart igen! Dels var det alldeles för länge sedan, dels kommer den i HBO-tappning nästa år!

 

 

Om ni nu av någon anledning skulle sakna lite läsning! :-)

 

 

 

I år ska jag, och jag kan fortfarnade knappt tro det, till Bokmässan i år och är alldeles till mig i trasorna. Det är första gången på typ sju år som jag skall dit och det känns alldeles förträffligt, måste jag säga. Som jag har längtat och ylat tidigare år, det känns skönt att äntligen vara där.

 

Eller, när jag undersöker llite om vad jag bloggat om tidigare så så måste jag ju tillstå att det faktiskt itne låter som om jag har lidit så fruktansvärt som jag gärna skulle vilja ge sken av...

 

2011 så bloggade jag om Jonas Thentes åsikter om Bokmässan, om min katt som snodde runt husses smutstvätt för att sova i den och lästem Ian Sansoms "Fallet med de försvunna böckerna". Låter inte som om jag satt alltför mycket i längtansträsket, måste jag tillstå.

 

2010 gick det definitivt ingen nöd på mig, då var det Selous Game Reserve och Nungwi beach på Zanzibar som gällde för hela slanten. 

 

Men trots detta så vill jag ändå tillstå att jag har längtat och väntat och funderat en massa över Bokmässan under flera år och nu står jag alltså inför den. Men det känns som om tiden alldeles har runnit ifrån mig och jag har, trots idogt läsande, inte lyckats gräva ner mig såpass mycket i program och förberedelser som jag hade tänkt mig. Men gör man någonsin det? Det blir nog bra ändå, skulle ajg tro. Det brukar ju bli det.

 

Och förberedelserna, alla dessa förberedelser... tja, jag har scannat programmet ett antal gånger och önskar för tillfället jag har hade en Hermoine Granger-klocka där jag kunde vrida upp mig och gå på alla föreläsningar som ens var det minsta intressant!

 

Och när det gälelr själva dagen så skall jag hålla mig till ett par korta visdomsord;

- ta med en flaska vatten

- ta med förnödenheter, t.ex. choklad

- gå i bekväma skor

- ta med ryggsäcken, för att lättare kunna köpa alla böcker du suktar efter

 

 

Och, självklart, läs Anna Winbergs lilla ordlista från 2011, ni hittar den här. Glöm inte att svälja vad ni än har i munnen innan ni börjar läsa, för annars finns det stor risk att det hamnar utanför er mun, i värsta fallet på ert tangentbord....

En av anledningarna till att det har varit lite tyst från mig här, på LitteraturMagazinet och på Gazet är att jag har gift mig, med allt vad det innebär. Blev över förväntan fantastiskt bra, om jag får säga det själv.

Här har genom åren publicerats ett antal bokbilder på böcker jag läst tillsammans med det som jag har avnjutit tillsammans med boken. Jag tänkte bjuda på ett axplock av de bilderna (för de gör att det vattnas i munnen på mig) och kan lungt konstatera att mitt intresse för gott vin, hett te, god öl och smarriga sötsaker definitivt lyser igenom...

 

 

 

                         



För vad är egentligen bättre än att avnjuta en fantastisk bok tilsammans med en fantastisk smakupplevelse? Egentligen?
( och okej, fred på jorden, friska barn, ingen miljöförstöring, ingen rasism och en utrotad svält är väl bättre, men om vi säkner ambitionerna en aning?)

 

 

Finns ute på Gazet nu! Den här veckan tipsar jag om Johan Theorin! 

Läste den här krönikan av Jonas Thente, om en litteraturvärld som håller på att utvecklas till ett enda stort pyjamasparty där ingen verkligen vågar att kritisera någon annan, att det bara skall vara mingel, ryggdunkningar och gos hela vägen. Läs den här. 

 

Nu till den stora frågan, vad tycker ni? Kan ni uttrycka er precis som ni vill i era recensioner? Drar ni er för att såga böcker för att författaren kanske blir ledsen? Har ni följt bloggare som skrivit böcker och sedan insett att ni inte gillar det ni läser? Hur tänker ni?

 

Själv tycker jag att jag kan skriva det jag tycker när jag recenserar, men jag väljer mycket noga vilka ord jag väljer. Tycker man inte om något så behöver man inte uttrycka sig på ett grovt sätt, ingen blir ett bättre författare av att höra X:s bok är SKIT, fyoblä etc. Man kan faktiskt uttrycka sina åsikter, även om de är negativa, på ett nyanserat sätt, kanske lite mer "den här delen var bra, den här delen behöver utvecklas mer". Hänger ni med? Det viktigaste är ändå att man inte ruckar på det man vill säga, att man inte gör avkall på sin egen uppfattning. För då blir det verkligen pyjamasparty på riktigt....

 

Men vist är det en balansgång. Jag har böcker som jag har längtat efter, hoppats på att de skall ta mig med storm och sedan gör de inte det. Jag blir besviken, men vill inte vara det, vill helst att det skall vara strålande och underbart och så är det inte som så. Det blir svårt. Måste bita i det sura äpplet. Och klarar kanske inte av det till 100% just för att jag egentligen vill skriva "SKIT" över det, men tycker att ingen författare förtjänar att få det kastat i ansiktet.

 

Fast jag skall inte sätta mig själv på alltför höga hästar - även jag har gjort det, i min recension av "Catwalk" av Georgina Newbery. Tyvärr, den förtjänade verkligen att brinna...

Eller, de försvann inte, men jag vet bara inte längre vart de är. Någonstans i röran som är mina tillhörigheter just nu. "Vad?!" tänker ni säkert "har hon inte rett ut allt från Afrikaflytten ännu, men hallå!".

Nej, kan jag bara svara lungt på det, det har inte hunnits med och plats finns det inte heller, inte ännu. Inte på ett tag. Förhoppningsvis snart, men man vet ju aldrig.

 

"Midnattbarnen" vet jag inte ens exakt vart den är, tillsammans med det lilla bokmärket som min kompis fick med när hon köpte den på något antikvariat i Indien ligger kvar i den, någonstans i röran av mina bokväskor (och det har ju blivit en del genom åren). Men den kommer väl fram, precis som allt annat. Det som göms i snö, vet ni. Det är precis likadant med gamla bokväskor!

 

Boktipset på Gazet är ute nu, den här veckan är det "Förbjuden frukt" av Sarah Addison Allen som gäller!

 

Du hittar det HÄR!

Det är så mycket tjat om hösten nu, tycker jag. Bara för att augusti har börjat så betyder ju ine det att sommaren är slut, hörrni! Glöm inte det! Okej, jag är oerhört förtjust i att Höstens Bokkatalog har kommit (här ser ni mina föräldrars katt som bestämde sig för att använda den som en rejäl liggdyna), men förutom det så är det inte höst ännu, i alla fall inte på minst tre veckor! Och hör sen!

 

 

Jag har i alla fall en ny krönika ute på LitteraturMagazinet; "Var är chicklithjätinnan som super, ligger och slåss?".

Läs den och bli arg eller glad; tala gärna om för mig vilket i kommentarerna!