Emmas Bokhylla

P4 Extra har en Bokklubb, visste ni det? De har en sida där de publicerar (ungefär en gång i månaden) radioklipp dår olika aktuella ämnen inom bokvärlden diskuteras, så som bokrean, nyutkomman böcker, klassiker etc.

I senaste inlägget diskuterar de "Drottningen vänder blad" av Alan Bennett. Eftersom jag inte har läst den så tqnkte jag göra ett försök (med min skrangliga uppkoppling) i morgon förmiddag då jag skall njuta av veckans lediga dag.

Låter det intressant? Sidan hittar du här!

Har ni blivit skämtade med i dag?

En av mina teammedlemmar blev lurad i morse, de andra i teamet ringde upp honom och talade om for honom att CHEFEN (dvs. jag) letade efter honom och det var VIKTIGT! Han blev skitskraj  (han har tappat bort nagra viktiga papper, tror jag nog...) och kom in till mig slokorad samtidigt som de andra dok upp i dorren bakom honom och ropade Äpril's FOOL' for full hals. Stackare.

Jag skrattade, sedan fragade jag efter de forsvunna papprena.

Det blir nog inget skamtande fran min sida, det far racka for i dag.

Uppdatering: Någon hade dock skämtat med min chef (utan att säga att det var ett skämt...) att jag har berättat att han hade haft ett storgräl med en av de andra cheferna. Roligt...?

Okej allihopa, här kommer det...

JAG VIKER HUNDÖRON!

...fast bara i mina egna böcker, och bara i pocket, inte i inbundet...

Stryp mig inte nu!

Är det någon klipsk person där ute som kan tipsa om hur man publicerar ljudfiler på blogg.se? Alltså, inte Youtube-klipp, utan bara själva låten. Tips emottages tacksamt!

Tänkte försöka få det att funka med att blogga en låt då och då. Sån't som vi lyssnar på här nere, som 2 Face, P-Square eller Banana Zorro.

Varje år vid den här tiden får jag våffellängtan av grova kaliber. Jag vill ha spröda, frasiga våfflor med blåbärssylt och lättvispad grädde (med en gnutta socker i).

Och varje år svär jag att jag skall frossa i våfflor när jag kommer hem, att jag skall skaffa med mig ett våffeljärn och äta varje vecka och andra snurrigheter.

Självklart blir det inte så, men från och med i dag och ett par veckor fram över skall jag låtsas som om det skall bli så.

Det var Vixxtoria som påminde mig.

Jag har tidigare bloggat om att jag släpade hem en låda att fylla med böcker (eller katter?) att skicka hem till Sverige, men att jag hade betänkligheter för om den skulle komma hem ordentligt.

Nu har det dock löst sig, bästa M som åker hem till Sverige nu i veckan tar med sig den i sin container, TACK! Dock var den inte till brädden fylld med böcker utan det fick också plats en träkatt och en trägroda. Jag skickade nämligen bara mina lästa böcker, de andra kunde jag inte skilja mig ifrån ännu.....

Jag tror jag håller på att bli sjuk - det rosslar i halsen, näsan är svullen och det har börjat klia oroväckande i örat.
Behöver onekligen lite boost.

Dar Animal Haven (som tyvarr verkar ha lagt ner sin hemsida) har Charity Book Sale pa IST (International School of Tanganyika) pa fredag kl 14-16. I vanliga fall sa skulle jag bli lite nere, for IST ligger i andra anden av stan och det finns ingen chans att jag kan ga pa den.

MEN, den har veckan, fredag-lordag har vi utomhuskampanj i samma omrade, ca 500 meter fran IST. Kl 14 har jag lunchpaus.

Och alla pengarna gar till att ta hand om alla hundar och katter som de hittar overgivna och misshandlade har i DSM. Och de blir sa otroligt tacksamma om man bara koper en enda. Och mitt hjarta dunkar for de sma liven. Och bockerna ar snuskigt billiga och oftast kan man gora rejalt med fynd.

You do the math.

Jag var ju lite besviken häromdagen, att jag inte längre kunde bestålla böcker från adlibris.se och kunde inte låta bli att gnälla lite över det. Men Anna på adlibris var kvick och var inne här och lämnade en kommentar om att jag skulle kontakta henne, vilket jag också gjorde. De var väldigt tillmötesgående och jag kunde placera min order redan samma dag! Det är riktigt bra kundservice, måste jag tillstå!

Och nej, det här inlägget är inte sponsrat av dem om det nu är någon som tänkte kväka ur sig det, jag ville bara visa min uppskattning för att de tog sig tid och fixade mitt problem, det är långt ifrån alla företag som gör det, tro mig! Jag själv har jobbat inom kundservice hemma i Sverige och gör det delvis nu här nere i TZ, jag vet hur viktigt det är att bemöta sina kunder med respekt.

Glömmer aldrig den lilla tant som ringde och grät när hon inte fick sin tidning när jag jobbade i kundtjänsten på en medelstor svensk dagstidning. Jag trodde att hjärtat skulle brista!

Internationella kvinnodagen 2011.

Jag skulle garna vilja fira den här dagen med ett besök på en trevlig utställning eller föreläsning, eller genom ett riktigt genomtänkt inlägg om mina kvinnliga favoritförfattare (det är många, listan skulle kunna bli väldigt lång, jag läser mest kvinnliga författare), eller kanske om kvinnors rättigheter här i Tanzania.

Det kommer dock inte att bli något sådant firande, tyvärr. Inte vad jag vet i nuläget i alla fall. Däremot så skall jag skicka en hälsning till min mor, som har varit och fortfarande är en av de viktigaste kvinnorna i mitt liv och påminna henne om det. Kanske något mer, om andan faller på.

Här i Tanzania är det statliga skyddsnätet för utsatta individer i många fall oerhört svagt och samhällets bräckligaste står oftast ensamma i kampen om överlevnad. Jag ser det i min vardag, det räcker med att åka till och från jobbet för att jag ska se tydliga exempel på människor som hänsynslöst har fallit igenom det otillräckliga systemet. Jag skäms över det, men vissa hudlösa dagar så orkar jag inte ens titta ut genom fönstret.

Situationen är den samma i de flesta (alla?) länder här i Afrika och därför blev jag extra glad att se att Calle Schulman, med sin nystartade välgörenhetsblogg Schulmania har den här månaden valt att stödja projektet Våra Skitungar, ett hem för 13 föräldralösa barn i Uganda.

Själv började jag nästan gråta när jag läste bloggen om de föräldralösa barnen och fylldes av två överväldigande känslor; 1 - att det verkligen finns en fruktansvärd vardag för så många människor där ute, 2 - att det verkligen finns så fantastiska människor som Emma & Therese som driver det här barnhemmet och har bestämt sig för att skapa en bättre framtid för de här barnen!

Och, det bästa är att vi alla kan göra något för att stödja Våra Skitungar. Calle Schulmans blogg funkar nämligen så att företaget han bloggar för, Paf, skänker en summa pengar varje månad (hur mycket framgår dock inte, det skulle jag gärna vilja veta) för varje individuell besökare som kommer till bloggen. Ergo, i slutet av den här månaden så kommer de pengarna att att tillfalla organisationen i Uganda.

Nu är det väl egentligen så att ingenting i livet är gratis och förmodligen tjänar Paf grova annonspengar på att ha Calle bloggandes hos dem, även om de skänker en hel del till välgörenhet, men just nu så skiter jag i det. För Calle Schulman och Paf skulle kunna göra det här utan välgörenhetsvinkeln och spara alla pengarna till sig själva, utan att dela med sig till gatubarn i Uganda eller vem det nu är som får ta del av pengarna i framtiden.

Om du också vill stödja gatubarnen i Uganda, klicka in dig på Schulmania så registreras ditt besök också.

Har insett att jag faktiskt har reklam pa min blogg, hur kan jag inte ha lagt marke till det tidigare?! Och hur gar jag till vaga for att bli av med den...? Kraver lite uppmarksamhet, tror jag minsann....

Jag blir alltid nervös när jag läser sådana häringa artiklar, DN. se skriver att "bokfesten har kommit av sig". Brrr, jag hoppas verkligen inte att bokrean är hotad, det är ju i princip som julafton för mig! Och ta bort minijulafton (eller urvattna konceptet...), det går ju bara inte!

Alltså, om någon frågar mig vad vardagslyx är, så brukar jag alltid svara att det är de små sakerna - en chokladbakelse, ett bubbelbad, ett glas vin och en lovande (bra!) bok. Och jag blir alltid lika glad, vare sig det är ett bokpaket, en bra loppis eller en riktigt god middag efter en tuff dag på jobbet. Det höjer humöret något oerhört!

Så, när jag i dag fick ett inbjudningskort till ett mingel på torsdag så blev jag glad, det är inte ofta jag får en chans att dricka champagne tills vardags, i princip aldrig, faktiskt. Jag vet att många andra tycker att det är en struntsak, och är man van vid det så visst, men i dag var det precis det jag behövde, vetskapen om att i morgon, efter en heldag utomhus av kampanjarbete, i stekande sol, så kommer jag att kunna svalka av mig ordentligt, det känns underbart.

I morse hörde jag både Nirvana och Red Hot Chili Peppers på radion på väg till jobbet. Det är oerhört ovanligt här.

Jag hoppas därför på en oerhört ovanlig vecka!

Karin på En Bokcirkel För Alla har en tävling där hon lottar ut novellsamlingen  ”Från det femtonde distriktet” av Mavis Gallant. Jag har läst om boken och tycker den verkar riktigt intressant!

Vill du också vara med? Tävlingen hittar du HÄR!