Emmas Bokhylla

När jag läste "Den allvarsamma leken" störde jag mig på hustrun som konfronterade maken med brevet från älskarinnan, i "Vi tolererar inga förlorare" så stör jag mig på hustrun som inte gör det.

 

Konsekvent? Jag? Skulle inte tro det....

 

 

...ligger "Vi tolererar inga förlorare" av Britt-Marie Matsson.

 

Vad ligger på din?

 

 

Jag har läst ut Stephen Kings "Staden som försvann" för tredje gången och är nu oerhört besviken över att den inte skrämde skiten ur mig som den har gjort de två tidigare gångerna. Depprimerande att man inte fick sova ett par nätter med tänd lampa och silverkorset om halsen....

 

*tjurar*

 

Jag tillbringade både helgen och delar av veckan med "Midsommargryning" av Lars Wilderäng. 

 

LitteraturMagazinet Skriv! hade premiär i går (okej, jag erkänner, fick en sneak-peak tidigare i veckan) och i dag har jag suttit inne på sajten och läst texter så det knakar om det.

 

Och jag är så imponerad, så oerhört imponerad. Självklart vet jag att det finns lika många sätt att beskriva en apelsin som det finns människor, med det är verkligen tjusigt att se det 'in action'. 

 

Så många människor, så många tankar och så mycket intressant text. Jag är verkligen imponerad efter min läsning och känner mig inspirerad i mitt eget skrivande. Tänk att det finns så mycket talang där ute!

...är att Fredrik Backman, vars "En man som heter Ove" fick mig att fulgrina då jag läste de sista kapiltena i badet någon gång första veckan i januari, ska släppa en ny bok! Och den som får mig att fulgrina nu för tiden ska ha bra mycket cred för det är inte så lätt nu för tiden...

 

I september kommer "Min mormor hälsar och säger förlåt" och bara av att läsa beskrivningen så knep det lite i hjärttrakten och jag skrattade frustande, lite för högt för att vara helt bekvämt på allmän plats.Underbart!  Förväntnignarna gick precis genom taket, måste jag tillstå. Beckman, no pressure, men... 

 

Mer kan du läsa på Fredriks blogg, som du hittar här!

 

Jag har gillat Stephen King i över 15 år, snart är det väl 20 när jag börjar avrunda åt rätt håll. Och när man verkligen gillar en författare så känns det alltid jobbigt när hen spottar ur sig en massa åsikter som amn själv inte kan stå för, som kanske till och med är idiotiska. Krokade. 

 

Jag har alltid haft svårt att skilja författares korkade åsikter från vad jag tycker om deras verk. Det går ihop, som ler och långhalm, och jag kan inte släppa det. Det är därför jag till stor del undviker att läsa författarbloggar och alltför djupa intevjuer. Det går banne mig inte ihop i längden. Verkar de för ytliga/har för kostiga åsikter/säger knäppa saker, hur akn jag då gilla deras böcker som är skapade av den personligheten?

 

Men ibland, när man läser om att en av ens favoritförfattre har gjort något som man verkligen håller med om, då känns det i bröstet. På ett riktigt bra sätt. Som när jag tidigare i dag läste den här artikeln. Om Stephen King och har stöd mot förändrade vapenlagar i USA. Inga enorma förändringar, men i alla fall ett steg i rätt riktning. Och något jag kan leva med då jag njuter av hans verk.

 

 

Jag och en väninna har en egen bokcirkel och när vi drog ihop den från början så bestämde vi lite löst att vi skulle läsa böcker som vi trodde utmanade, gärna klassiker. Men när vi träffades sist så bestämde vi oss för att bli lite mer specifierade och se till att det verkligen blev en ordentlig spridning bland böckerna vi väljer.

 

Därför gjorde vi en matris med åtta olika kategorier som vi ska läsa oss igenom;

 

1, Nordisk, ej svensk, manlig författare

2, Svensk kvinnlig författare

3, Brittisk manlig författare

4, Europeisk, ej brittisk kvinnlig författare

5, Asiatisk manlig författare

6, Afrikansk kvinnlig författare

7, Manlig föfattare från USA

8, Ameriskansk, ej från USA, kvinnlig författare

 

...så måste jag tipsa om Erika Wallmans krönika "Allt är Jan Gullious fel", om skrivande och tidspress på nya temasajten Litteraturmagazinet Skriv! Hon slår verkligen huvudet på spiken, måste jag säga. Jag har tänka på samma saker, hur katten hinner vissa människor med...?

 

 

...att lägga min handväskbok till listan på böcker som läses just nu. "Summer Knight" av Jim Butcher, del fyra i The Dresden Files. Det blev ju ganska många böcker, när jag tänker efter. Attans också. 

...strävar jag att få upp läsfarten ordentligt, flytten och allt bestyr med den har fått mig att sakta ner lite.

 

För tillfället är det dessa böcker som ber om min uppmärksamhet;

 

"Midsommargryning" av Lars Wilderäng.
Lika bra som "Midvintermörker"? Hittills verkar det lovande och jag hoppas att mina förväntningar infrias.

 

"Staden som försvann" av Stephen King
Tredje gången ajg läser den. De två tidigare gångerna slutade med att jag sov med tänd lampa och silverkors om halsen... Hur ska gång tre gå?!

 

"Vi tolererar inga förlorare" av Britt-Marie Mattsson
Inköpt till bokcirkelns kommande möte. Verkar lovande, måste jag tillstå.

 

"Bröd"
Bröd i mängder, högt och lågt. I alla former. Finns det något mer rogivande att somna till?! Skulle inte tro det!

 

 

Sofi Oksanen tog mig med storm när jag först läste "Stalins kossor" och när jag satt tänderna i "Utresning" så visste min glädje inga gränser. Kombinationen av smuts, den svaga mänskliga naturen och desperationen kring att aldrig trampa någon på tårna, tillsammans med ett helt fantastiskt språk, gjorde mig helt såld. Och lite knäsvag.

 

Så, intervjun med Sofi Oksanen i Svenska Dagbladet gjorde mig både glad och nyfiken på henne skommande bok. Och jsut det. Förväntningarna gick precis genom taket. Fast jag tror att Sofi Oksanen är en tillräckligt stor författare för att fylla de förväntningarna. Om inte hon kan det så kan jag inte komma på en enda annan författare som skulle kunna.

 

 

Just nu är det kaos här hemma.

 

Har nyligen flyttat (igen!) samt varit bortrest, vilket har resulterat i att kartongerna just nu svämmar över i mitt nya vardagsrum. Speciellt kartongerna där böckerna ligger (de ligger som ett undre lager, med annat tjafs ovanpå. vilekt tjafs vet jag inte, men typ viktiga kläder och skor). Då två fantastiskt fina bokhyllor även har införskaffats så ska de mysiga böckerna inte behöva bo alltför länge i kartongerna. Förhoppningsvis i alla fall. I den nya lägenheten finns nämligen ett badkar. Jag har inte haft regelbunden tillgång till både badkar och varmvatten på samma gång på en halv evighet, så det kan bli så att de där sena timmarna då jag egentligen skulle behöva packa upp kartongerna kommer att tillbringas i badkaret. Det är en kall och ruskig vår, kanske är badkaret min räddning? OCh jag kan ju läsa böckerna samtidigt, men det tar vääääldigt lång tid att packa upp dem om man bara tar en och en....

 

 

 

...blev rent läsmässigt inte alls som jag hade tänkt mig. Jag har storstilade planer med skräck inplanerat, men det blev lite Urban Fantasy (The Dresden Files, del tre, för att vara mer exakt) istället. Och massor av umgänge med släkt och familj, god mat och dryck i överflöd och socker nog att ge en halv skolklass diabetes. Underbart, helt enkelt. Så det gör inte så mycket att det inte blev skräck för hela slanten.

 

(med vissa undantag, läs mer om det här...)

När man bloggar frågor till en författare så blir det ju ofta retoriska frågor - jag räknar i alla flal väldigt sällan med att de ska svara. Det blir ju liste spekulerande "om-om". Oftast har de ju tusen andra frågor som ligger och skvalpar på nätet - från bloggare, recensenter, egna läsare, troll - you name it.

 

Men, häromdagen skrev jag om skräckförfattaren Andreas Roman, och att jag har gått på en författarträff med honom, men glömt både hjärnan och frågorna hemma, då jag inte kunde få ur mig en enda intressant fråga på plats, men hade massor i bakhuvudet när jag gick därifrån. Så jag bloggade om det istället.

 

Och tänka sig, jag fick svar. Glad jag blev, kan jag lungt säga.

 

 

Den för mig nya genren zombiechicklitt tilltalar mig en hel del, men det är bara ett litet, kanske till och med obetydligt dilemma med att läsa böcker om den stundande zombiepokalypsen. I alla fall om det är precis före jag släcker och ska sova.

 

Då sysselsätter sig nämligen hela min hjärna och all dess kapacitet med att planera inför den kommande zombieapokalypsen. Inte OM den kommer, utan NÄR. Och listan börjar bli lång nu.

 

För att överleva på ett bekvämt sätt i Sverige så behöver man ganska mycket, har jag kommit fram till. En isolerad farm. Miltals av två meter höga stängsel. Solcellsenergi. Kakelugnar. Egen brunn med tillhörande pump. Taggtråd. Jakttorn. Vapen och ammunition. Enorma grönsaksland. Konservreserver. Ved. Pilbåge och pilar. Reserv av sängklader. Medicin. 

 

Jag kan fortsätta i evighet, jag har hållit på med det här i ett par nätter nu....

 

 

...jag bloggade om läsning och och vikten av att ha ett utvecklat biblioteket för ett par dagar sedan.
Du hittar det här! 

....för den andra bokcirkelträffen med medlemmarna i Vampyrbokcirkeln! Vi träffas i morgon på FB på initiativ av Cicci på Ciccis Bokblogg och den här gången har vi tema med "En vampyrs bekännelse". Läsa originalboken, titta på filmen samt läsa den grafiska romanen "Interview with the Vampire: Claudia's Story". Ser fram emot det, tror på intressanta diskussioner.