Emmas Bokhylla

... att inte tänker likadant som en själv när det gäller böcker och ägandet av dessa.

Personligen vill jag ha alla mina böcker omkring mig, nqra, och planerar ett framtida bibliotek där jag kan sitta om mysa med dem alla.

Andra tänker inte likadant, jag måste komma ihåg det. Och lära mig att utnyttja den situationen. Ordentligt.

Exempel:

Vi står i kön till gaten till flyget från Amsterdam till Dar es Salaam. Precis intill i kön står två damer och den ena läser en bok, en chick-litt av omslaget att dömma. Jag försöker kika titeln men kan inte riktigt avgöra vad det är.

När vi senare går förbi sittplatserna vid utgången så ligger boken där, alldeles ensam och övergiven. Eftersom jag har händerna fulla så ber jag min sambo plocka upp den och vi tänker ta med den tills jag inser att det är precis utanför toaletterna och att det äldre damen förmodligen har lagt den där medans hon är där inne. Ve och fasa! 
-Lämna den! utbrister jag och sambon tittar förvånat på mig.
Vi hastar vidare och sambon frågar förvånat över varför boken inte fick följa med oss. När jag förklarar så himlar han med ögonen och utbrister;
-Men du, förstår du inte att den låg där för att hon inte ville ha den längre och vem som helst fick ta den?
Då ville jag springa tillbaka och hämta den på direkten, men det var för sent, vi var redan inne i planet och ajg grämde mig som tusan.
Sambons kommentar var enkel:
-Se det som att den kom någon annan till godo, någon som inte har lika måna böcker som du har....
Så kan man också se på saken, eller hur?

I stället läste jag "Den odödliga Henrietta Lacks" av Rebecca Skloot på planet och nu är jag helt fast i den, en liknande vetenskaplig bok har jag inte kommit över på mycket länge. Den okända chick-litten får ursäkta, jag tror verkligen inte att den kan matcha den här!