Dogs and Goddesses av Cruise/Stuart/Rich
Dogs and Goddesses av Jennifer Cruise/Anne Stuart/Lana Diane Rich
Jag måste erkänna att jag var skeptisk när jag hittade den här på Nakumatt i Mombasa, 3 författare till 1 bok, brukar inte det bli…ojämnt och spretigt? Men, eftersom jag tidigare har varit rätt förtjust i Jennifer Cruise så bestämde jag mig för att ge den en chans.
Det var faktiskt en bra idé, för den innehöll alla de ingredienser, ofta rätt osannolika, som jag gillar. Lite antika myter och truliga, halvgalna Gudinnor (i det här fallet påhittade), lite matmagi (heeello magic cookies), lite husdjur med humor, små caféer, nyfunnen sexualitet samt rejäla förändringar. Allt detta fick plats i Dogs and Godesses på ett lite småputtrigt, förutsägbart sätt. För mig just nu, passade det alldeles, alldeles utmärkt och den slank ner på rekordfart!
Abby har ärvt sin mormors gamla café och återvänder till den lilla amerikanska staden tillsammans med sin hund för att undersöka den. Daisy har bott hela sitt liv i staden, arbetar med datorer, är lätt uttråkad och mycket irriterad över att hennes mamma dumpar sin ettriga hund på henne och drar till New York på shoppingresa utan att ens fråga om lov. Shar är universitetsprofessorn som gör slut med sin trista kille och inser att det inte bara är han som är trist, utan att hela hennes liv, förutom hunden, är lika tråkigt. Alla lockas de till att gå med sina hundar till Kammani-Gula’s lydnadskurs, men alla är också överens om att det är något som inte stämmer, vare sig med Kammani, dryckerna hon bjuder på eller det faktum att de nu kan höra sina hundar tala – på riktigt….
Mycket lättsmält och mycket underhållande. Friktionsfri. Jag gillade den verkligen, det var precis vad jag behövde, lite som att äta en maffig chokladmoussebakelse en regning, tråkig dag.
Dock kan jag inte låta blir att tänka; det är tre författare på omslaget, varav en är bästsäljare, en tydligen är hyfsat känd och den tredje knappt känd alls. Hur stora är oddsen för att en stackare fick slita det tunga författarlasset för att kunna få sitt namn på omslaget…? Man kan ju undra.
