Remember Mårran...?
DN kör en serie om Missförstådda Monster nu i sommar (er sommar alltså, min vinter, faktiskt, om jag får be!) och först ut är Mårran. Eftersom jag är Big Time Muminfantast, så gillar jag även Mårran, även om hon skrämdes lite när jag var liten. Eller, rättare sagt, hon var döläskig! Minns fortfarande den skräckblandade förtjusningen när vi hade högläsning av "Trollkarlens hatt" när jag var liten och Mårran kom närmare, och närmare...
Magi, rubiner, hattar och Mårror...
Vi diskuterar just nu Mårran på facebook. Maria Nikolajeva beskriver där Mårran som mammans antites. Och det kan ju stämma, det förstår man när man läser "Pappan och havet".
lena kjersén edman
Kul! Det måste jag kolla in. Tack för tipset :)
Jag har alltid varit förtjust i Mårran. Har henne hemma i form av en kylskåpsmagnet för övrigt. :)
Lena: det är en intressant tanke faktiskt, det har jag inte tänkt på, men låter rätt lockande!
Jelly: det är kul läsning, ajg väntar på nästa del i serien!
Anna: Jag gillar henne också, även om det var grundat i en skräckupplevelse! :-)
Min lilla Livia går under smeknamnet Mårran. Låter precis likadant
Jessica; haha, vad gulligt!
