Mamma Ebba
Ebba von Sydow skriver krönika på GöteborgsPostens hemsida (finns säkert i pappersversionen också) om hur kritiserad hon blir för att hon arbetar, trots att hon har en lite tremånaders bebis. Tydligen haglar kommentarerna från besserwisserläsare om att hon skulle ha skaffat en hund istället för en bebis och att hon kommer att ångra sina val bittert senare i livet.
Vad trött jag blir. Är man författare/journalist och kan flexa sina arbetsuppgifter hur mycket som helst, då är det väl inga problem att jobba när man har en liten bebis? Det känns lite som om folk tycker att man banne mig skall låsa in sig hemma och knappt gå ett steg utanför hemmet utan stanna i sin grotta med bebisen tills den fyller ett. Minst. Men, är det någon skillnad på att gå och fika med sina kompisar och sitta och skriva en krönika medans bebisen sover? Egentligen. Personligen så skulle jag gärna ha ett sådant jobb den dagen jag får barn, det låter alldeles underbart flexiblet och barnvänligt i mina öron!
Och förresten, igen, varför skriker ingen på de manliga författare som gör samma sak? Man kan ju undra...
Aja, jag har i alla fall Ebbas senaste bok som ligger och väntar på mig hemma i Sverige, och jag ser verkligen fram emot att läsa den!
Eller sitta och läsa/bokblogga som jag gjort när ungarna sovit ;) Nej, jag har verkligen inga problem med att Ebba von Sydow har jobbat lite vid sidan om att sköta om sin nyfödda. Tycker hon att det funkar och mår bra av det så mår säkerligen hennes Marianne också bra av det. (Dottern har ju också en pappa och andra släktingar som kan ta över vad jag förstått). Att en del knappt orkar ta sig utanför dörren första månaderna behöver ju faktiskt inte betyda att alla är sådana. Vi är ju olika som bekant.
Sverige är f.ö. nästan det enda land där vi kan vara föräldralediga med våra barn till de blir bortåt 2 år om man förvaltar sina dagar väl. På många andra håll börjar mammor - och pappor - jobba efter en två-fyra månader hemma och då är de borta hela dagarna från barnet. Det skulle kännas skönt om vi kunde ha det perspektivet med oss också innan det ska klankas ner så mycket på folk som inte väljer att vara hemmaförälder i 18 månader.
Håller helt med er Emma och a-lo! Jag tycker det är gräsligt att man som mamma (fortfarande!) inte får göra som man vill förutsatt att barnet/barnen mår bra. Varför i hela fridens namn är det ingen som ifrågasätter Ebbas make? Vad gör han egentligen om dagarna? Är på jobbet får man förmoda. Men inte är han någon hemsk pappa för det. Bara tänk vilket ramaskri det hade blivit om han hade varit hemma med bebisen medan Ebba gjorde tv/böcker/krönikor på heltid. Det värsta är att folk har mage att benämna det "onaturligt" när mammor tycker det är roligare att jobba än att sitta i soffan med ett spädbarn. Hallå, vad hände? Klev jag just in i en tidsmaskin och åkte tillbaka till 1800-talet??
a-lo: precis, en valmaende mamma skapar valmaende barn, jag tror att ekvationen ar sa enkel. och precis som du skriver, bara for att man sjalv inte skulle orka sa behover val inte det betyda att alla ar lika? Och jag haller med dig, har lust att trycka upp lika andra exempel i ansiktet pa alla gnallpellar - har i TZ ar det tre manader som galler. Och da ar det fran dagen du gar fran jobbet, inte dagen barnet fords. Och har du da inga slaktingar som kan ta hand om din baby sa ar det bara att anstalla en framling att ta hand om dem...
Sanna:Precis, hennes man da, han har ju blivit pappa! Men det verkar inte raknas alls, har knappt hort ett ljud om det...som du sager, 1800-talet ringde och vill ha tillbaka sina varderingar!
