Emmas Bokhylla

Men en sak hann jag i alla fall med, Gazets Litterära Nyårskaramell!

Tiden från jul fråm tills nu har tillbringats med ett maximerande av det sociala umgänget, intagandet av god mat samt planerande av Nyårsafton. Och så ca 24 timmar med ett extremt, och då menar jag extremt magknip som inte var av denna värld. Jag trodde jag skulle smälla av, rent ut sagt.

...tillönskar jag er, mina underbara läsare!

Jag hoppas att ni får många hårda paket, mycket lax och skinka, choklad i mängder och inte missar Karl-Bertil Johnsson!

GOD JUL!

 

Jag hittade en massa fina paket till mig när jag kom hem, och det är inte julklappar jag tänker på då, utan postpaket!

Först var det "Den odödliga Henrietta Lacks" av Rebecca Skloot.

Sedan "Samtidigt på ett tak i China Town" av Ingrid Rudefors och
"Flickan på Kyrkogården" av Maria Gustavsdotter.

 

Sedan "Älskaren" av Marguerite Duras.

 

Även "Månguden" av Monika Häägg väntade hemma.

 

Och sedan två inspirationsböcker inför bröllopet nästa år.

 

...och så senaste "Vi Läser".

 

Och jag har inte ens börjat öppna mina paket....!

Vilken läsjul!

 

Julgranen på Schipol i Amsterdam.

 

Enorma takdekorationer.

 

Champagnefrukost, "Kär Lek?" av Malin Johansson och den första soluppgången i Europa på månader.

 

Och ett underbart väder innan vi landade i Stockholm!

 

 

 

 

Jag hade massor av inlägg planerade den här veckan, reflektioner över årets bästa böcker, om läsutmaningar, om att packa överfulla väskor med böcker och släpa hem dem till Sverige med allt vad det innebär. Om att man kanske skulle skaffa en läsplatta istället. Om allt möjligt, helt enkelt. Och så hade jag tänkt svara på mina fina kommentarer, som jag värderar så högt!

 

...men det kom så mycket annat i vägen. Möten, protokollskrivande, Luciafiranden, rapporter som måste slutföras och ändras innan jag åker och mitt i alltihopa, Förkylningen från Helvetet med feber, halsont, ömma öron, svettningar, nysningar, snor och allt vad det innebär. I natt är första natten på flera dagar då jag har kunnat sova någorlunda och jag hoppas på att locket för öronen skall släppa snart eftersom jag har en flygresa på sammanlagt ca 13 timmar frmför mig i natt, så vore det onkligen skönt om det släppte lite.

 

För att ändå få in lite julstämning här på bloggen så bjuder jag på bilder från Milimani Citys juldekoration!

 

 

 

Två bilder hann vi ta innan en vakt kom och sade till oss att det inte var tillåtet att ta bilder på dekorationerna.
Trodde knappt mina öron, men argumenterade inte. Det var inte vaktens beslut, han gjorde bara sitt jobb.

 

Jag har i alla fall i veckan läste klart "The Wonderful Surgeon and other poems"av Charles Mloka och har mycket blandade känslor inför den. Det finns vissa underbara gulkorn i den, men det finns också en massa dikter som jag ställer mig fullständigt frågande inför. Kanske beror det på att jag inte läser poesi så ofta, kanske beror det på att jag inte är Tanzanier och inte kan förstå den kultur som ligger till bakgrund för dikterna. Men en dikt på 16 verser om att tappa bort sitt bagage på Heathrow? Jag vet inte, måste funera på saken.

 

I kväll flyger vi som sagt till Svea Rike och det skall bli alldeles, alldeles underbart.

En sak som verkligen kan få mig att längta hem är när jag läser om olika marknader, helst loppmarknader, bokmarknader och julmarknader. Självklart finns det liknande här med och jag besöker dem så mycket jag kan, men när jag läser om roliga events hemma så blir jag onekligen sugen!

Därför väcktes definitivt min marknadslusta när jag läser att ETC, Kolik förlag, Vertigo och Sphyx förlag skall ha julbokmarknad i kväll på Café Sodom på Södermalm i Stockholm. Så, ni som har vägarna förbi mellan kl 19-21, passa på att hitta julklapparna!

I dag tröstade jag en kollega var mor är i slutstadiet av sin sjukdom och förmodligen kommer att dö snart. Modern är sjuk i AIDS och här finns inga dyra bromsmediciner eller behandlingar, här finns bara döden.

 

Det var det värsta jag har gjort på väldigt länge, att se någons förtvivlan över att livet på någon man älskar kommer att ta slut relativt snart. Och på det långsamma, plågsamma sättet.

 

 

 

 

Och så självklart har jag en del att säga om vilka böcker jag tycker passar som klappar i år.

Självklart finns det hur mycket som helst att tipsa om, men man måste ju tyvärr begränsa sig lite.

 

Artiklen om böckern som passa under granen hittar du på Gazet.se, läs dem här!

I går var Tanzanias Nationaldag och inte bara det - femtio år av självständighet firades dessutom runt om i landet!

 

Själv firade jag med att skriva lite på min novell-som-kanske-blir-något-mer, ta en tupplur på eftermiddagen och sedan dra på fantastiakt glöggmingel hos underbara vänner. Glögg, pepparkakor, Jansons frestelse, köttbullar, chokladkola och minttoppar har aldrig (och då menar jag ALDRIG) smakat så himla gott en stekhet fredag i December. Fantastiskt.

 

 

...slalomläser jag igen, hela fyra böcker samtidigt;

 

-"Women&Ghosts" av Alison Luire (noveller, spöken - kan det bli bättre?!)

- "In the belly of Dar es Salaam" av Eleshi Lema (ungdomsbok om livet på gatorna i DSM)

-Diktsamling av Charles Mloka (det går lite segt, faktiskt, jag skall förklara mer ingående vid senare tillfälle)

- "The River Below" av François Cheng (långsam njutningsläsning)

 

 

Jag har tidigare tipsat om andra julklappar än just hårda paket (det kan ni läsa om här!) och tyckte att det passade med ytterligare ett (kan det någinsin bli för många?) som passar i princip alla kategorier av gåvomottagare. Ni som läser bloggen regelbundet vet att jag är aktiv i Lions, en internationell NGO (jag är inte så förtjust i ordet ”välgörenhetsorganisation” av många olika anledningar, men mer om det någon annan gång) som även finns i Sverige, och att jag med jämna mellanrum bloggar om situationen här i Tanzania och olika projekt som på olika sätt arbetar med att förbättra livet för människor som lever under svåra förhållanden. Därför tycker jag särskilt om att tipsa och just sådana julklappar.

Men först lite bakgrundsfakta.
När jag fortfarande pluggade på universitetet så lärde jag känna en rad underbara, fantastiska och engagerade människor som alla sedan försvann ut i Världen för att förändra, påverka och utveckla den. Några av dem startade 2008 organisationen Schools for the Future (där jag för övrigt är stödmedlem) som driver projektet ”Reading for the Future” i El Salvador. De fokuserar på att driva läsprojekt för fattiga barn i utsatta områden där de vill stärka deras möjligheter att genom läsandet kunna utveckla sin acceptans för andra människor, sitt kritiska tänkande och sina förmågor att kunna lösa konflikter på ett fredligt sätt. De har ett team i El Salvador som aktivt driver projektet tillsammans med tre partnerskolor och de arbetar specifikt med läsning, stärkande av barnens självförtroende samt att skapa harmoni i de familjer som finns i projektet.

”Reading for the Future” har pågått sedan 2010 och det har gått otroligt bra för dem! Bland annat har de belönats med utmärkelsen "Amigo de El Salvador" (ungerfär ”El Salvador’s Vänner”) av det salvadoranska utrikesdepartementet och de strävar ständigt för att vidareutveckla projektet.

Men, för att göra detta så behövs självklart pengar. Till böcker, pappaer, pennor, löner till de lokalanställda och allt som hör till när man vill driva projekt som väcker läslusten hos barn som tidigare inte har haft tillgång till den.

Så om du inte har planerat färdigt dina julklappar ännu och behöver tips på något som inte bara gör mottagaren glad utan även förbättrar livet för någon som verkligen behöver det, så komemr här det perfekta tipset!

Schools for the Future har nämligen presentkort på olika upplevelser och material som används i ”Reading for the Future”och där kan man välja att stödja alla aspekter av det. Dessutom får du ett fin elektroniskt presentkort som du kan skriva ut och slå in till mottagaren! Så här går det till;

1. Läs igenom paketen nedan.

2. Välj den eller de paket du vill ge bort, och sätt in motsvarande summa på PG 48 84 49-0. OBS! Glöm ej ange namn!

3. Skicka ett mejl till [email protected] och berätta vilka paket du valt.

4. Du får ett fint, digitalt presentkort med tillhörande beskrivning för varje julklapp mejlat till dig. Färdigt att skriva ut och signera! Bilderna på presentkorten skapas av designern Monica M. Rojas, exklusivt för Schools for the Future.

Och paketen ser ut så här;

1. Böcker: 1 st för 100 kr, 2 st för 200 kr osv (du bestämmer själv önskat antal)

Barn i El Salvador har mycket dålig tillgång till böcker. Utöver Bibeln har fattiga familjer i regel inga böcker hemma, och skolorna har inte råd att erbjuda barnen bibliotek. Läsvanan i samhället som helhet är mycket begränsad. Detta bidrar till att läs- och skrivkunnigheten bland barn i utsatta områden hålls på en mycket låg nivå, vilket försämrar deras möjligheter till fortsatta studier och arbete i framtiden. I förlängningen försvårar det också för den demokratiska utvecklingen i landet, då bara en viss del av befolkningen har verkliga möjligheter att delta samhällsdebatten. Schools for the Future använder litteratur som verktyg för att främja fredlig konfliktlösning, långsiktigt tänkande, jämställdhet och miljömedvetenhet. Vi ser hur vi med de texter vi använder lyckas fånga barn i olika åldrar, och hur böcker förvandlas från att vara något svårt och tråkigt till att bli vänner för livet. Se bilder från en workshop här:

Margarita Durán: http://www.facebook.com/media/set/?set=a.463916710023.380531.607940023&type=1&l=a94ca5bd85

El Olimpo: http://www.facebook.com/media/set/?set=a.10150411437205024.623036.607940023&type=1&l=c6415e239c

2. Fruktmellanmål: 48 barn, 1 veckas workshops 150 kr (du väljer själv antal veckor)

Ohälsa är ett stort problem i El Salvador. Barnens kost innehåller i regel av extremt höga halter fett och socker, vilket leder till överviktighet, hyperaktivitet samt utveckling av olika sjukdomar så som diabetes. Fri skolmat existerar inte, och den mat som säljs på skolgårdarna består i huvudsak av läsk, kakor, godis och feta snacks. Schools for the Future arbetar för att öka medvetenheten hos barn kring hälsosam mat. Ett led i detta är att alltid servera färsk frukt efter varje workshop.

3. Pennor, papper, färger och annat kreativt material: 200 kr/grupp för ett år (du väljer själv antal grupper)

Kreativitet och kritiskt tänkande har en mycket liten plats i det salvadoranska samhället. Istället uppmuntras ren faktainlärning och imitation, vilket begränsar barns breda förmåga till inlärning och deras förutsättningar att utvecklas och reflektera över sig själva och sin omgivning. Schools for the Future arbetar med olika konstformer så som måleri, teater och författande av dikter och andra texter för att ge varje barn en möjlighet att hitta nya uttryckssätt och genom det utvecklas tillsammans med andra. Varje deltagare i projektet utvecklar till exempel en "livsplan" i text och bild, med olika drömmar, mål och steg för att uppnå dessa. Flera föräldrar har berättat för oss om hur deras barn plötsligt har börjat fråga om sin framtid och reflektera över sig själva på ett nytt sätt under projektet. Se bilder från utformandet av livsplaner här:

Refugio de la Paz: http://www.facebook.com/media/set/?set=a.10150167254155024.425571.607940023&type=1&l=9cc364d553

Margarita Durán: http://www.facebook.com/media/set/?set=a.10150167303825024.425607.607940023&type=1&l=04756729ce

4. Utflykt: 1000 kr

Salvadoranska barn som lever i utsatta urbana områden får sällan eller aldrig lämna stan för att uppleva något annat än sin våldsamma och grovt förorenade hemmiljö. Att andas ren luft, njuta av naturen och lära sig uppskatta och respektera den är få förunnat. Schools for the Future anordnar utflykter för barnen i projektet och deras familjer. Detta blir en oförglömlig upplevelse, då det är mycket ovanligt att fattiga familjer någonsin får kvalitetstid tillsammans i en avkopplande miljö. Detta ger dem möjlighet att utveckla relationerna inom familjen, vilket motverkar våld i hemmet. Utflykten har för de flesta av barnen hittills varit ett av de mest positiva minnena från projektet. Se bilder från en utflykt här: http://www.facebook.com/media/set/?set=a.10150148162750024.407933.607940023&type=1&l=2ad507f7e9

5. Stipendier för medarbetare: 1 workshop, 300 kr för 4 medarbetare (du väljer själv antal workshops)

För närvarande arbetar tre personer i El Salvador med att planera, genomföra och följa upp projektet. En av dem är Luis, som har varit med sedan projektet startade för snart två år sedan. Han är 23 år och yngst av 11 syskon. Luis föräldrar är analfabeter och han är den förste i sin familj att skaffa sig en riktig universitetsutbildning. Mamman och flera av syskonen är sjuka och i behov av medicin. Pappan dog tidigare i år, vilket förutom en stor sorg även ledde till att hans lilla men betydelsefulla pension försvann. Både studier och hälsovård är mycket dyrt för en fattig familj som Luis. Ändå har han varit fast besluten att både fortsätta med sina studier och arbeta minst 10 timmar i veckan med Schools for the Future. Detta vill vi fortsätta stödja. Projektet i El Salvador fungerar inte utan eldsjälarna Luis, Aleyda och Noemy, och nyrekrytering är nödvändigt för att fortsätta växa.

6. Lokal koordinatör: 1500 kr för en månads heltidsarbete

Hittills har Schools for the Future enbart haft råd att ge mycket begränsade stipendier till våra salvadoranska medarbetare för varje genomförd workshop. Alla medarbetare arbetar eller studerar vid sidan om projektarbetet, vilket försvårar expansion och långsiktig planering. För att kunna ta nästa steg och expandera till fler skolor och därigenom nå fler barn, behöver Schools for the Future i El Salvador en person som helhjärtat kan ägna sig åt att koordinera projektet samt utveckla strategier för marknadsföring och lokal fundraising. Ambitiösa idéer som ännu ligger i sin linda är mikrolån till projektdeltagarnas föräldrar, mentorsprogram för före detta deltagare, skapandet av bybibliotek och kulturellt centrum för barn samt en utbytesresa till Sverige. För att kunna förverkliga dessa och andra projekt vill vi instifta ett månatligt stipendium för en salvadoransk medarbetare som sträcker sig över hela året.

7. Månadsgivare

Självklart kan du eller någon du tycker om bli månadsgivare! Kontakta oss för mer information.

I tisdags hade The Hassan Maajar Trust (HMT)Gala Dinner i samband med att de drog igång sitt projekt "A Desk for Every Child" och hade stor fundraising. Målet med projektet är att se till att det finns fungerande skolmiljöer över hela Tanzania, något som (sorgligt nog) inte finns för tillfället.

Jag har sjalv aldrig besökt barfotaskolor (ergo, skola under ett träd), men jag har besökt lokala skolor som även om de har tak över huvudet absolut inte har plats för alla sina elever så att större delen av dem får sitta på golvet och skriva i knäet. Det måste vara rent extremt svårt att försöka koncentrera sig under sådana omständigheter!

Jag hoppas verkligen att HMT kommer att lyckas med sitt projekt!

 

Hur fasiken kan en rutinerad läsare som jag glömma att lägga ner boken i väskan?!
Hela dagen i går var jag utan. Visserligen bara kortare stunder var lediga, men fem minuter här och fem minuter där, det blir lästid det! 

I dag var jag i alla fall ordentlig och stoppade ner Alison Lurie's "Woman&Ghosts", en novellsamling som hittills verkar mycket lovande!

Nu har jag en ny artikel uppe på Gazet.se, om den pågående konflikten i Kongo.

 

Ni kan läsa den här: Blås i visselpipan!

Visserligen brukar alla mina julklappstips vara på hårda paket, men för er som önskar ge något annat som värmer  i hjärtat så kan jag rekomendera att skänka en slant till Skitungarna, ett barnhem i Uganda som drivs av två svenska tjejer. Pengarna går oavkortat till barnen på hemmet och de är beroende av donationer från utomstående.

Spottade den här när jag åt lunch på Quality Centre i dag.
Vad glad jag blev, ser fram emot när den kommer hit!

 

I dag är det min enda sovmorgon och jag vaknade 07.30 och kunde inte somna om. Låg och vred mig i en halvtimme innan jag gav upp och gick upp. Ute är det strålande solsken, hettan börjar bli olidlig och själv har jag ansträngt mig att få till julmyset till den milda grad att jag har stängt in mig i vardagsrummet, dragit på ACn och kokat varm choklad. Funkar hyffsat i alla fall. Samtidigt växelläser jag Daniel Åbergs " Vi har redan sagt hej då" och en poesisamling av Charles Mloka "The Wonderful Surgeon and Other Poems", skriver lite på några kommande inlägg och artiklar samt kilar ut till Katti på bakgården vart femte minut och påminner henne om att om hon ens sneglar på grannens dunbollar till kycklingar så skall hon få se på andra bullar. Funderar på att gå och lägga mig igen snart, bara för att jag kan, det är alldeles underbart!

Hur firar ni Andra Advent?

Att spela 'Gläns over sjö och strand' av Loa Falkman på högsta volym, på repeat, när kontoret är tomt när alla har gått på fredagsbön eller lunch. Så underbart, håret reser sig i nacken på mig!

 

 

Det här är ytterligare en bok som jag har i ett fint, inbundet exemplar, inköpt på någon bokrea, oläst, jag vet inte ens varför. Instoppad i min friggebod när jag flyttade till Afrika och sedan dess borttappad. När en bekant länsade sin bokhylla så fanns den där och jag to den under mina vingar (preeecis samma historia som när jag läste 'Populärmusik från Vittula' för första gången) och för ett tag sedan så blev det dens tur när jag valde något nytt att läsa.

 

Först gick det trögt, till och med jäkligt trögt och jag fattade inte riktigt galoppen. Sedan, jag kan inte minnas exakt vart i boken det hände, så släppte det och jag var fast. Så jäkla fast och kunde inte släppa den.

 

Johan är 11-12 år när berättelsen börjar i ett miljonprogramsområde i Malmö. Det är tidigt 70-tal, hans syster Monika går på gymnasiet, hans mamma Bodil med de utslitna axlarna jobbar på fabriken Strumpan och han vet inte vem hans far är. Han hänger mycket med gänget av ungar nere på gården, de spelar fotboll, går i skolan, slåss med varandra, på alla tänkbara sätt. Och de växer. Ihop eller isär, åt rätt håll och åt helvete. De är barn av sin tid, med uppbrott, fyllor, svek och korvbröd med ketchup i. Och längtan, den allt mer växande längtan att komma därifrån, i alla fall för Johan. Att bli något annat, bli något bättre och gärna tjäna en del pengar på kuppen. Att skapa möjligheter. Allt med den vuxne Johans perspektiv om de små, osnutna och spretiga barnen och deras både tragiska och lysander framtider (Åsa och Roger berör mig mest, de högg till lite i hjärtat).

 

För även om jag itne tillhör samma generation som Johan och hans kompisar, så är ändå det där som kliar, växer och brister inom en när man växer upp det samma. Lärare, högstadiet, strävan efter något annat. Första kärleken. Svårigheten att hålla kontakt med kompisar. Allt förändras, hela tiden.

 

Jag kan varmt rekomendera den. till alla, men speciellt till dem som var barn under 70-talet. Då är nog igenkänningsfaktorn extremt hög och det kan nog svida lite extra i hjärttrakten när man läser den.