Emmas Bokhylla

När jag för första gången hörde talas om den här boken så blev jag direkt intresserad och lade upp den på min önskelista på adlibris.com (som för övrigt är sjukt lång). Och jag blev inte besviken, den var fascinerande; ett lands historia kommer ikapp i utvecklingen och vänner blir till fiender i en sönderfallande nation. I den situationen så sluter sig de olika etniska grupperna samman och de som av olika anledningar inte passar in i mallen blir uteslutna. Eller mördade. Mitt i alla kaos befinner sig en mor med sin man, sin älskare och sina två söner. Alla befinner de sig inom de olika nationaliteterna och splittringarna går hårt åt dem, men hon strävar för att lyckas föra sig och sin familj i trygghet, vilket hon också lyckas med.

Språket är väldigt rakt och jag inser att jag njuter av det, men även att det är så pass rakt att jag förvillar det med en annan genre – biografiernas. Jag börjar fundera medans jag läser, hur mycket av det här är egentligen sanning från hennes eget liv och hur mycket är inte det? Och varför skulle det spela någon roll? Jag vet inte riktigt, kanske skulle jag kunna lura mig själv att kriget inte var så fruktansvärt som det verkligen var (även om nu just den här boken inte går in på några av alla de olika massmorden som skedde under Balkankriget) om jag trodde att det var mindre sant? Samtidigt så är jag övertygad om att det var precis sådär, fast förmodligen mycket jävligare, för alla som på något sätt var inblandade.