Hundraåringen som klev ut ur fönstret och försvann av Jonas Jonasson
När Allan Karlsson sitter på det urtrista ålderdomshemmet och väntar på att hans hundraårsdag skall firas med tårta till alla patienterna och det lokala kommunalrådet kommer han fram till att han inte alls vill fira med dem, han vill inte ens vara kvar på hemmet och det bästa vore om han rymde. Eftersom han definitivt inte vill att någon kommer på att han ska rymma så bestämmer han sig på direkten att det är bäst att göra slag i saken innan någon kommer, så han kliver ut genom sitt fönster och rymmer försiktigt genom det. Han hinner inte längre än bort till busstationen innan han, genom något som kan liknas vid missriktad vänlighet, råkar ut för något som kommer att påverka hela hans liv. Allan Karlsson har nämligen fått med sig en väska som inte var hans, en väska som är full av pengar och tillhör det kriminella gänget Never Again. Men genom lite tur, en massa trevliga människor man träffar på vägen och inte minst nämnda väska full med pengar, så går det att klara det mesta, och komma ut helskinnad på andra sidan.
Sådant har nämligen Allan Karlssons hela liv varit från första arbetet på dynamitfabriken, genom åren i Amerika, under vandringen genom Kina, Iran och inte minst genom Sovjet, Korea och Bali. Allt har liksom bara trillat ned framför honom (och ibland skjutits framför honom, oftast med hjälp av eldvapen) och mer eller mindre bra har Allan lyckats krångla sig igenom dem. Så även nu, när han med hjälp av en småtjuv, en före detta kioskägare, en vårdcentralsreceptionist och en mindre elefant drar sig igenom Sverige för att hålla sig undan från Never Again och lagens långa arm.
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann är en liten pärla, en modern skröna som effektivt tar hål på en rad av de historiska ballonger som har inträffat de senaste 100 åren. Klart läsvärd och mycket avslappnande!
