Guldkorn: Vivallabiblioteket
När jag var liten så gjorde min avdelning på mitt dagis regelbundet utflykter till det närmaste större bibliotek, Vivallabiblioteket, och lånade böcker som vi sedan läste i den stora röda plyschsoffan i lekrummet. Om och om och om igen. Jag kan i efterhand inse att lärarna förmodligen hade lust att bränna en del av de där böckerna, och önskade hett att ingen skulle plocka upp Lilla nollan och alla de andra eller Hattstugan en gång till, efter att ha läst dem sjuttioelva gånger på raken de senaste två veckorna. För det är klart att det fanns vissa favoriter som alltid åkte med i högarna som lånades.
Det var oerhört spännande att sitta bland de små, barnanpassade lådorna och bläddra runt bland böckerna. Det var alltid viktigt med bilderna, hur de olika bilderna tilltalade en, och på så vis fick följa med tillbaka till dagiset.
Vissa av de där bilderna har jag ständigt kvar i bakhuvudet, och det har hänt flera gånger att jag har stannat till på loppmarknader och köpt böcker vars nostalgivärde har varit så högt att jag på intet sätt har kunnat undslippa.
Vissa författare har jag fortfarande intensiva kärleksrelationer med, och jag tror att de kommer att vara livet ut. Så som Sven Nordqvist. Han är min guide i mycket här i livet, till exempel är jag helt övertygad om att hans underbara bilder har påverkat mig i min inredningsstil – det skall gärna vara massor av små och roliga detaljer. Och gärna lite lagom stökigt, så att man aldrig liksom vet vad man hittar.
Min mamma tog också med mig till Vivallabiblioteket och där fick jag en av mina första kapitelböcker genom en kampanj av En Bok För Alla. Det var en pocketutgåva med utvalda texter om Krakel Spektakel och den skattar jag fortfarande högt. Den innehöll bland annat avsnitt där Krakel Spektakel och Kusin Vitamin glider omkring på ett tomt varuhus och gör som de vill (godisavdelningen är helt fantastisk – möbler av knäck och gardiner av marsipan!), eller när Krakel Spektakel åker skidor på månen – som är gjord av glass. Underbara historier som jag fortfarande njuter av!
Tyvärr så flyttade biblioteket och även om jag lånade flitigt från det under mina högstadieår så blev det aldrig det samma, av någon anledning. Men i minnet är det ett riktigt guldkorn!
